Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 3. Kommunalförvaltningen - Kommunernas självstyrelse. Av G. A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
Tab. 57. Kommunernas finanser år 1912. I tusental kronor.
Inkomster Utgifter Tillgång a r Skulder
[-Fastigheter-]
{+Fastig- heter+} i Övriga Summa
Landsbygden ......... 62 825 62 732 124 479 45 672 170151 71415
Städerna2........... 136 540 148 922 610 305 114 085 724 390 528 012
Land och stad 199 865 211654 734 784 159 757 894 541 599 427
1 Inräknat inventarier. — 2 Inräknat vissa köpingar.
byggnarlsväsenclet, för brandväsendet o. s. v., vilka alla stå under
magistratens uppsikt. För städerna är ock en särskild ordningsstadga utfärdad
för uppehållande av allmän säkerhet; tillämpningen härav åligger
polismyndigheten. ■— Staden Stockholm avviker även i detta fall delvis från
övriga städer, genom ett större antal specialstyrelser. I allmänhet kan
sägas, att i Stockholm stadsfullmäktiges befattning med förvaltningen är
betydligt större än i andra städer; magistratens ställning i huvudstaden är
f. ö. annan beträffande kommunalförvaltningen.
Till alla kommunala uppdrag i lands- och stadskommuner kunna sedan
1909 väljas såväl röstberättigade kvinnor som män. Ett 50-tal kvinnor
hava utsetts till stadsfullmäktige och flerstädes äro kvinnor ledamöter i
skolråd och fattigvårdsstyrelser m. fi.
E) Rörande kommunernas finanser meddelas några data i Tab. 55
—57. Desamma omfatta även de medel, som handhavas av de kyrkliga
kommunalmyndigheterna.
Kommunalutskylderna uppgingo, såsom av Tab. 55 framgår, åren 1876—80
till vid pass 23 1/2 milj. kr. årligen, år 1912 däremot till 95 milj. kr.
År 1880 utgjorde kommunernas skulder endast 87 milj. kr., men stego
hastigt: 1890 till 155 milj. kr., 1900 till 246 milj. kr. och 1910 till 593 milj.
kr. Genom lagändringar, som trädde i kraft 1910, sökte statsmakterna hejda
denna lånepolitik genom att för beslut om nästan alla slags lån fordra två
tredjedels majoritet ach K. M:ts godkännande.
Bland de i Tab. 57 upptagna tillgångarna i fastigheter voro år 1912
folkskolehusen beräknade till 121-7 milj. kr., fattigvårdsanstalterna till 40-7 milj.,
rådhus, stadshus och sockenstugor till 25-2 milj., sjukhusen i städerna till 24-9
milj., läroverkshusen i städerna till 25-3 milj., gas- och elektricitetsverken till
56-5 milj., vattenledningarna till 53 milj., o. s. v. Bland tillgångarna i Tab.
57 äro däremot iclce upptagna fastigheter och fonder, som stå under
kommunernas förvaltning men ej disposition; hit höra kyrkor till ett värde av 138-7
milj. kr, ecklesiastika boställen m. m. till värde av 79-1 milj. saint
donationsfonder till belopp av 90-0 milj. kr., eller tillsammans 308-7 milj. kr. Tilläggas
dessa värden till kommunernas fullt disponibla tillgångar (894-5 milj. kr. enligt
Tab. 57), bliver slutsamman 1 203-2 milj. kr.
Bland kommunernas tillgångar äro icke heller inräknade de stora
skogsfonder, som vissa kommuner i Dalarne och Norrland (eller egentligen
jordägarne inom dessa kommuner) under senare tider förvärvat genom avyttring
av allmänningsskogar. Dessa fonder äro stundom högst betydliga (för Orsa
och Älvdalens kommuner resp. 10 ocli 5 milj. kr.) och dock komma de fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
