- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
291

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Privaträtt. Av C. G. E. Björling - Straffrätt. Av F. P:son Wetter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRAFFRÄTT.

291

former (patent, varumärken, mönster; jfr Del II) i anslutning till de
internationella konventionerna i Bern 1886 och i Paris 1883.
Näringsidkares firma åtnjuter ock rättsskydd efter vederbörlig registrering.
Jämväl åt släktnamn är ett, visserligen ofullkomligt, skydd berett.

Straffrätt.

Huvuddelen av den svenska strafflagstiftningen utgöres av den
allmänna strafflagen, vartill sluter sig en särskild strafflag för krigsmakten
ävensom ett antal spridda straffbestämmelser i andra författningar.
Särskilt må framhållas, att brottslighet med avseende å innehållet av tryckta
skrifter exklusivt regleras av bestämmelserna i en med grundlags helgd
utrustad tryckfrihetsförordning.

Den allmänna strafflagen daterar sig från år 1864 och densamma
kvarstår, trots senare partiella lagändringar, i sina huvuddrag
fortfarande på den ståndpunkt, vilken kännetecknar samtida utländska
straff-rättskodifikationer.

Enligt den uppfattning, som ligger till grund för den svenska
straffrätten, inträder straffet såsom ett lidande, vilket tillfogas en brottsling
såsom vedergällning för ett mot rätten stridande, från samhällssynpunkt
förkastligt handlande från hans sida. Till särskilda åtgärder — vid sidan
av straffet — för samhällets skyddande mot individer av samhällsfarlig
beskaffenhet förekomma i strafflagstiftningen ursprungligen endast ytterst
svaga ansatser (vissa s. k. bistraff). I den mån rättsregler angående
sådana åtgärder i övrigt förefinnas, hava de bibehållit en från straffrätten skild
politirättslig karaktär, och deras handhavande tillkommer i
överensstämmelse härmed förvaltningsmyndighet, ej domstol. Detta gäller såväl om
åtgärder till omhändertagande av farliga sinnessjuka, vilka på grund av
otillräknelighet av domstolarna frikännas från ansvar, som om den
särskilda tvångsarbetspåföljd, vilken tillämpas i förhållande till de s. k.
lösdrivarna. Samma karaktär tillkommer även den tvångsinternering av
alkoholister, som införts genom lag av år 1913. Eörst på den sista tidén
har det nära sambandet mellan individuella skyddsåtgärder och straff
föranlett, att även rättsregler angående dylika skyddsåtgärder upptagits i
strafflagen, i det genom lagstiftning av år 1902 tillfälle beretts
straffdomstol att under vissa förutsättningar förordna om tvångsuppfostran av
minderåriga brottslingar i åldern 15—18 år, vilken påföljd, då den tillämpas,
föranleder bortfallande av det för brottsligheten eljes försksdlda. straffet.

Det egentliga straffets huvudarter äro dödsstraff, straffarbete,
fängelse och böter.

Dödsstraffet förekommer aldrig såsom absolut straff, utan alltid alternativt med
åtminstone livstids frihetsstraff. En stark opinion för detta straffs fullständiga
avskaffande har i senaste tid gjort sig gällande.

Straffarbete och fängelse äro den allmänna strafflagens frihetsstraff.
Straffarbete kan ådömas på livstid eller på viss tid, lägst två månader. Det löper i
lägre grader parallellt med fängelsestraffet enligt den regel, att emot två månaders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free