Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 1. Folkundervisningen. Av J. M. Ambrosius - Anstalter för abnorma barn - Uppfostringsanstalter för sinnesslöa (idioter). Av A. Petrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
tagits av H. K. H. hertigen av Västergötland samt fru Ebba Ramsay) för
epileptiska sinnesslöa, i fråga om vilka är stadgat, att de icke få intagas å samma
uppfostringsanstalt som icke epileptiska. Hela antalet i samtliga sinnesslöskolor
intagna uppgick vid 1915 års slut till c:a 1 100. De olika anstalterna äro av
mycket växlande storlek med ett elevantal av allenast ett par tiotal i de minsta
till över hundratalet i de största. Därjämte finnas emellertid vid det stora
flertalet av dessa uppfostringsanstalter arbetshemsavdelningar, avsedda för sådana
sinnesslöa, som genomgått skolan, men för vilka det skydd och den ledning, som
å anstalten åtnjutes, alltjämt är behövlig för bibehållandet av de färdigheter och
goda seder, de under sin utbildning förvärvat (även finnes ett par fristående
arbetshem). Hela antalet uti samtliga arbetshemsavdelningar intagna uppgick vid
1915 års slut till c:a 600.
Skolorna äro delade i provavdelning och den egentliga skolavdelningen.
Någon maximitid är numera icke stadgad för vistelsen i den förra avdelningen,
vilken i de större anstalterna är uppdelad i två (undantagsvis t. o. m. tre)
klasser efter barnens intellektuella ståndpunkt. I den egentliga skolavdelningen,
inom vilken klassernas antal växlar mellan 1—6 allt efter resp. skolors storlek,
pågår undervisningen i skolämnena (vilka äro desamma som vid folkskolorna,
nämligen läsning, skrivning, kristendom, svensk historia och geografi, naturlära,
räkning, teckning, sång och gymnastik) i allmänhet 3 timmar dagligen, medan
eleverna 2 à 2 V2 timmar dagligen (vanligen på eftermiddagen) undervisas i
kvinnliga handarbeten, såsom virkning, sömnad, vävnad o. s. v. samt gossarna
därjämte i träslöjd, borstbinderi, skomakeri, m. m. Dock söker man numera
att på ett så individualiserande sätt som möjligt ordna undervisningen, så att
de elever, vilka icke göra några framestg uti de teoretiska ämnena men dock
kunna i högre eller mindre grad tillgodogöra sig undervisningen uti praktiska
ämnen och sysslor, huvudsakligast sysselsättas härmed. Vid de större
anstalterna äro för dessa intellektuellt lägre stående bland de bildbara särskild s. k.
arbetsskoleavdelning anordnad. I övrigt bli de större skoleleverna under
sommarferierna sysselsatta med trädgårdsskötsel samt få, där anstalterna äro förenade
med jordbruk, även deltaga uti arbetet vid detta. Då erfarenheten visat, att
gossarna i allmänhet trivas bättre med detta mera omväxlande arbete utomhus
och i ladugårdarna, och att dylikt arbete även befordrar dessa abnorma barns
utveckling, hava under senare år inom län, där anstalterna ursprungligen varit
förlagda till stad, dessa blivit flyttade ut å landet. I och med det man insett
behovet av sinnesslöskolornas utvidgning med arbetshem, har dessa anstalters
förläggning till landsbygden också blivit nödvändig, då tillgång på
trädgårds-och jordbruksarbete är behövlig för att skaffa de manliga arbetseleverna
tillräcklig och ändamålsenlig sysselsättning. De kvinnliga arbetseleverna sysselsättas
dels med varjehanda husliga sysslor samt dels och framför allt med alla olika
slag av kvinnlig handaslöjd. Särskilt lägges mycket an på vävnad; denna för
sinnesslöa så lämpliga sysselsättning har i Sverige först blivit upptagen som
undervisningsämne, liksom Sverige överhuvudtaget lär vara det första land,
där handarbetet använts i pedagogiskt syfte. Å anstalten för blinda sinnesslöa
är vävnaden den huvudsakliga sysselsättningen för såväl de kvinnliga som de
manliga arbetseleverna.
De flesta sinnesslöanstalterna förestås av kvinnor och ali undervisning —
undantagandes skomakeri samt vid en del anstalter även träslöjd, borstbinderi,
o. d. — gives av kvinnliga lärare, då arbetet i fråga kräver mycket tålamod,
en egenskap, som kvinnor ju i allmännhet besitta i högre grad än män. För
utbildande av lämpliga lärarkrafter för sinnesslöundervisningen har sedan 1878
vid Föreningens för sinnesslöa barns vård skola (förut belägen i, numera utanför
Stockholm) varit anordnat ett seminarium med (sedan 1898) plats för åtta elever,
vilka genomgå en tvåårig såväl teoretisk som praktisk utbildningskurs. För detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
