Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 4. Teknisk undervisning. Av S. A. Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
mineralogi och geologi; bergskemi; materiallära; läran om metallers
egenskaper; metallografi; allmän metallurgi; järnets metallurgi; metallhyttkonst;
gruvvetenskap; gruvmätning; byggnadsstatik; byggnadsteknik;
husbyggnadslära; arkitektur; arkitekturens historia; svenska arkitekturens historia;
ornamentik; modellering; väg- och brobyggnadslära; järnbyggnadslära;
vattenbyggnadslära; stadsanläggningslära; maskinkrokiritning;
byggnadskrokirit-ning; frihandsteckning; jäsningslära; samt teknisk och fabriks-hygien;
byggnads-hygien; läran om uppvärmnings- och ventilationsanordningar; hygien,
nationalekonomi med näringslagstiftning jämte industriell ekonomi;
stats-och rättskunskap; skogsskötsel; fotografi; bokföring.
B) Chalmers tekniska institut i Göteborg räknar sin uppkomst från
en år 1811 av kanslirådet William Chalmers gjord testamentarisk
donation till upprättande av en »industriskola».
Beloppet, över 105 000 kr., ökades genom räntor ävensom genom en annan
donation, så att styrelsen för skolan, som från och med 1829 erhöll karaktären
av teknis k-v eten skaplig läroanstalt, då kunde förfoga över 112 500 kr.
isedan konung Karl XIV Johan för 1834 av manufakturmedlen utanordnat 600
rdr banko, beviljade Riksens ständer från och med 1835 ett statsanslag av 3 000
rdr bko, vilket sedermera upprepade gånger, i sammanhang med läroanstaltens
utvidgning, blivit höjt och har slutligen stigit till 133 750 kr. samt på extra
stat för 1912 3 900 kr. Dessutom har läroanstalten donationsmedel,
som vid slutet av år 1912 stigit till ett belopp av 564 712 kr. varav 325 828 kr.
placerade i läroanstaltens byggnader. Till tillbyggnad av dessa beviljade 1911
års riksdag 455 000 kr.
Ar 1914 ändrades skolans benämning till »Chalmers tekniska institut».
De nu med obetydlig ändring gällande stadgarna utfärdades av K. Maj :t
år 1902. Nya stadgar med väsentliga ändringar väntas utkomma under
år 1916.
Stipendiefondernas sammanräknade belopp: 175 920 kr.
Styrelsen består av 7 ledamöter: landshövdingen såsom ordförande, stiftets
biskop, läroanstaltens rektor, en industriidkare samt tre medlemmar av
fri-murarebarnhusdirektionen. År 1862 uppdelades skolan i en lägre avdelning,
nu med femterminlig lärokurs samt en enterminlig kompletteringskurs till
högre avdelningen för fullständigt utexaminerade, och en högre avdelning,
med tre- eller fyraårig lärokurs.
Högre avdelningen (högskoleavdelningen) är uppdelad i
fack-skolelinjer : för maskinbyggnadskonst; kemi och kemisk teknologi;
elektroteknik; väg- och vattenbyggnadskonst; husbyggnadskonst och
skeppsbyggnadskonst.
Undervisningen bestrides av 11 av K. Maj :t utnämnda professorer, 7
andra ordinarie av styrelsen utnämnda lärare, 14 speciallärare samt assistenter
(förordnade av styrelsen). Lärjungeantalet, som under 1881—85 utgjorde i
’medeltal 110, har sedan stadigt ökats och utgjorde för läsåret 1914/15 över 470.
Lä r o ä m n e n. Inom läroanstaltens högre avdelning omfattar
undervisningen huvudsakligen samma läroämnen som inom Tekniska högskolan, med
undantag av dem, som höra till bergsvetenskapen. Eleverna indelas liksom
vid Högskolan i ordinarie, special- och extra elever. För vinnande av inträde
kräves företeende av mogenhetsbetyg, eller ock underkastas den
inträdessökande särskild examen i matematik, svenska språket, tyska eller engelska
språket samt svensk historia och geografi.
Läroämnena i lägre avdelningen äro: matematik: aritmetik, algebra,
logaritmer, plan trigonometri, geometri, planimetri och stereometri; fysik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
