Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 8. Offentliga samlingar och institutioner för vetenskap och konst. Den periodiska pressen - Andra mera betydande kulturella stiftelser. Av [B. Lundstedt] G. Adde - Arkiv. Av E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
vården av alla hemskolornas angelägenheter. Egendomen Säbyholm vid Mälaren
inköptes 1909 för grundande av en första, för barn från Stockholm avsedd
hemskola, och där äro nu uppförda åtta elevhem, som 1916 hysa över 100 elever,
ävensom skolhus, verkstadsbyggnad, tvättstuga m. m. Anläggningarna hava
hittills dragit en kostnad av mera än 1 miljon kronor.
Som elever mottagas huvudsakligen gossar och flickor, som genomgått
folkskolan, och beräknas deras utbildningstid räcka högst fyra år. Undervisning
meddelas i jordbruk, trädgårdsskötsel, trä- och metallslöjd samt för flickorna
särskilt i hushållsgöromål, barnavård och sömnad m. m.
Vid hemskolorna tjänstgöra f. n. en rektor, två ämneslärare samt en lärarinna
i kvinnlig slöjd samt åtta hemföreståndarinnor, som hava vård och uppsikt
över de olika elevhemmen.
James F. Dicksons minnesfond stiftades genom testamente 1906 av änkefru
Blanche Dickson (1852—1906) till minne av hennes avlidne man, stallmästaren
James Fredrik Dickson (1844—98), och består av en grundfond på 1 miljon
kronor, som förvaltas av Göteborgs Stadsfullmäktige. Avkastningen därav skall
— med avdrag av några livräntor — användas till upprättande och underhåll av
konvalescenthem för obemedlade personer, företrädesvis ur arbetsklassen,
tillhörande Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus eller Hallands län.
Arkiv.
Riksarkivet är numera clen centrala myndigheten för det offentliga
arkivväsendet i Sverige. Det var ursprungligen det Kungl. Kansliets
arkiv och är så fortfarande, men med detsamma lia, utom annat, förenats
de forna riksståndens arkiv (utom adelns), de äldre delarna av åtskilliga
gamla ämbetsverks arkiv (stundom fram till 1850 eller ännu längre),
såsom Svea hovrätts, Amiralitetskollegii, Kommers- och Bergskollegii samt
Statskontorets, och många enskilda samlingar. Riksarkivarien är clief för
det offentliga arkivväsendet och äger att inspektera centrala ämbetsverks,
länsstyrelsers, domkapitels m. fi. arkiv. Riksarkivet är indelat i fyra
sektioner under var sin förste arkivarie som sektionschef, och genom
detsamma utgives en rad betydande urkundspublikationer.
Handlingar rörande Sveriges utrikes politik ha intill senaste tid i
Riksarkivet förvarats endast till och med 1813. Numera ha från
Utrikesdepartementet handlingar överlämnats ända till och med 1860, dock ännu
så länge icke fullständigt.
Under Riksarkivet ljuder landsarkivorganisationen. Fyra landsarkiv
ha hittills (1915) trätt i verksamhet och ett femte är avsett att upprättas
i Norrland. I landsarkiven samlas och vårdas de äldre delarna — de som
äro äldre än hundra år men ej sällan även yngre — av vissa lokala
myndigheters arkiv, länsstyrelsers, häradsrätters, städers, kyrkoförsamlingars
m. fi. Några städer och församlingar ha dock på vissa villkor fått
undantag från landsarkivförfattningen. Varje landsarkiv står under en
landsarkivarie, och landsarkivarierna ha börjat inspektera smärre lokala
arkiv inom sina resp. områden. De fyra landsarkiven äro belägna i
Uppsala, Vadstena, Lund och Göteborg. För Gottland finns en särskild
arkivdepå i Visby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
