Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 10. De sköna konsterna - Arkitektur. Av [F. Sundbärg] rev. med ledning av uppgifter lämnade av Ragnar Östberg, Carl G. Bergsten och S. Curman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SKÖNA KONSTERNA.
461
10. DE SKÖNA KONSTERNA.
En nationell uppfattning har i vårt land ganska tidigt gjort sig gällande
inom arkitekturen samt inom konsthantverket, men först under 1700-talet
begynte bildhuggarkonsten och i ännu högre grad måleriet frigöra sig
från det övermäktiga utländska inflytandet. Från denna tid räknar den
speciellt svenska konsten sitt upphov. Den svenska musikens originalitet
är på vissa områden obestridlig, och sången har i vårt land nått en hög grad
av fulländning.
Arkitektur.
Huru våra hedniska förfäder gestaltade sina byggnader, både tempel och bostäder,
därom hava vi ännu ganska liten kunskap. Troligen voro byggnaderna i allmänhet
av trä. För de monumentalare torde man ha använt den s. k. stavkonstruktionen
(jfr de norska stavkyrkorna). Genom kristendomens införande började så
småningom kyrkor byggas i olika delar av landet, naturligt nog efter utländska
förebilder. Att man även för dessa ofta använde sig av trämaterial och
stav-konstruktion, visas av de talrika rester, som anträffats av dylika kyrkor. Dock
började man i Sverige mycket tidigt bygga stenkyrkor, varom vi ju äga talrika
vittnesbörd i de små romanska landskyrkorna i våra äldsta kulturbygder,
Väster-och Östergötland, Mälardalen, Gottland, Skåne m. fi. trakter.
Den primitiva byggnadskonsten fick en kraftig lyftning genom
cistercienser-ordens klosteranläggningar i skilda delar av landet. Särskilt verkade de för
valvslagningskonstens spridande samt för en mera utvecklad stenhuggareteknik.
Den från en av dessa anläggningar bevarade kyrkan i Varnhem i Västergötland
är ett av landets vackraste byggnadsminnen. Den romanska konstens förnämsta
minnesmärke i Sverige är den i sin ursprunglighet storslagna domkyrkan i Lund,
en med de renska katedralerna närmast jämförlig anläggning från 1000- och
1100-talen, som i sin ornamentik visar en tydlig inverkan från Norditalien.
I sin rikaste form återfinnas dock den svenska medeltidskonstens skapelser på
Gottland. Ett helgjutet monument av denna konst är staden Visby med sin ännu
bibehållna mäktiga ringmur, sina gator och hus samt sina många kyrkor, visserligen
på ett undantag när i ruiner, men dock i full åskådlighet bibehållna. Dessa
kyrkor, som gå tillbaka till 1000- och 1100-talen och även representera
medeltidsarkitekturens alla skeden utom den senaste gotikens, äro var för sig av intresse genom
originell komposition och förträfflig materialbehandling, där öns rika stentillgångar
tillgodogjorts. Skönast anses den i tidig gotik uppförda S:t Karin (avbildning
bifogad). Den gottländska landsbygden har en hel skatt av fullständigt bibehållna
kyrkor från samma tidsåldrar. Anspråkslösa till dimensionerna, överraska de
genom sin säregna anläggning, sina väl avvägda proportioner och sina rika och
karakteristiska detaljer. Typerna utgöra självständiga variationer av den romanska
basilikan och den gotiska hallkyrkan med kolonner, ofta tvåskeppig. De skönaste
kyrkorna tillhöra trettonde seklet och representera en övergångsstil, som förenar
gotikens fantasi och spänstighet med den romanska byggnadskonstens lugna plastik,
en stil så originell och konstnärligt genomförd, att den har rätt till eget namn:
den gottländska.
Av gotikens verk på fastlandet må nämnas den praktfulla, under romansk
tid påbörjade, men som gotisk hallkyrka fullbordade domkyrkan i Linköping,
vars detaljer visa åtskilliga likheter med de gottländska, vidare domkyrkan i Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
