Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - De medicinska vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCII DEN ANDLIGA ODLINGEN.
författare, liöjdes anatomiens ställning. Av vid detta universitet verksamma
anatomer må nämnas Hj. O. Lindgren (f. 1837), som utgivit arbeten om
byggnaden av uterus och ägget, C. M. Fürst (f. 1854), som offentliggjort talrika
arbeten på anatomiens skilda områden, spermiernas och nervskidornas
byggnad, näthinnans utveckling, musculus popliteus och knäleden, utvecklingen
och reduktionen av fibulæ m. m., varjämte han ägnat sin forskning åt
antropologien, samt I. Broman (f. 1868), som utgivit talrika större och mindre
arbeten över embryologiska och histologiska ämnen framför allt över
spermiernas byggnad och fostrets normala och abnorma utveckling samt
undervisar företrädesvis i makroskopisk anatomi, under det Fürst föreläser i
histologi.
Den svenska fysiologien, tidigare, liksom överallt, förenad med anatomien
(se ovan), erhöll sin första, självständiga representant i Frithiof Holmgren
(1831—97), som blev professor i fysiologi i Uppsala år 1864 och därstädes
inrättade det första fysiologiska laboratoriet i Sverige. Holmgren är mest bekant
genom sina arbeten om färgblindheten och dess betydelse för sjöfarten och
järnvägstrafiken samt för sin metod att upptäcka färgblindhet, en metod, som
ännu är den mest använda av alla. Hans viktigaste vetenskapliga
gärning-är uppvisandet av näthinnans aktionsström. Holmgren grundade år 1889
tidskriften »Skandinavisches Archiv für Physiologie», som tryckes i Leipzig (ett
band om året) och utgör ett gemensamt organ för de skandinaviska
fysiologerna. Det redigeras efter Holmgrens död av Robert Tigerstedt i
Helsingfors (se nedan). Holmgrens efterträdare, Hjalmar Öhrvall (f. 1851), är bekant
genom sitt arbete om smaksinnet; han har även utgivit andra arbeten inom
sinnesfysiologien, hjärtats fysiologi, om övning och trötthet, om ögats rörelser
m. m. Gr. F. Göthlin (f. 1874) har arbetat huvudsakligen inom nervfysiologien,
S. Alrutz (f. 1868) inom hudsinnenas fysiologi, L. Backman (f. 1883) inom
cirkulationens fysiologi samt över osmotiska trycket hos lägre djur. Allvar
Gullstrand (f. 1862), som studerat i Uppsala och Stockholm ocli 1894 blev
professor i oftalmiatrik i Uppsala, har vunnit världsrykte genom sin
omläggning av den optiska avbildningsläran och sina epokgörande arbeten inom
ögats dioptrik. Han erhöll år 1911 Nobelpriset i fysiologi; 1913 inrättades
för honom en personlig professur i fysiologisk och fysikalisk optik.
Karolinska institutet erhöll år 1874 i Kristian Lovén (1835—1904) sin
förste professor i fysiologi. Han har lämnat viktiga bidrag till de kärlutvidgande «
nervernas upptäckande, till muskelfysiologien m. m. Hans efterträdare,
Robert Tigerstedt (f. i Finland 1853), verkade under tjugu år som lärare vid
Institutet, tills han 1901 överflyttades till Helsingfors universitet. Hans
talrika arbeten tillhöra huvudsakligen nerv- och muskelfysiologien, cirkulationens,
gasutbytets och näringens fysiologi. Han är även känd som
läroboksförfattare. Bland hans lärjungar märkas J. E. Johansson (f. 1862), som efterträdde
honom som professor år 1901 och som utgivit arbeten tillhörande cirkulationens,
gasutbytets och ämnesomsättningens fysiologi, O. G. Santesson (f. 1862),
sedermera professor i farmakologi, som arbetat inom muskelfysiologien, E.
Lander-gren (1867—1912) och E. O. Hultgren (f. 1866), som arbetat inom
näringsfysiologien. H. Gertz (f. 1876), en lärjunge till Blix, har utgivit arbeten
rörande ögats fysiologi.
I Lund blev Magnus Blix (1849—1904) den första professorn i fysiologi år
1885. Han är berömd för sin upptäckt, att vi uppfatta köld, värme och tryck
medelst särskilda nerver, ävensom för sina arbeten över muskelns längd och
spänning samt värmebildningen i muskeln. Hans efterträdare, T. Thunberg
(f. 1873), har arbetat huvudsakligen inom hudsinnenas och gasutbytets
fysiologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
