Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 11. Den vetenskapliga forskningen - Kemi. Av H. G. Söderbaum - Matematik. Av A. Wiman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATEMATIK.
573
dualistiska åskådning i ändrad form, betecknar en ny, strängt vetenskaplig
uppfattning av kemiska företeelser i allmänhet; Nobelpris härför 1903); H. G.
Söderbaum (f. 1862; organisk kemi, agrikulturkemi); K. A. Vesterberg (f.
1863; organisk ocli analytisk kemi); K. W. Palmær (f. 1868; elektrokemi);
N. A. Langlet (f. 1868; kemisk teknologi); D. Strömholm (f. 1871; organisk
och fysikalisk kemi); H. von Euler-Chelpin (f. 1873; fysikalisk kemi, biokemi);
C. F. Kullgren (f. 1873; kemisk teknologi); B. A. L. Holmberg (f. 1881;
organisk och fysikalisk kemi); T. Svedberg (f. 1884; kolloidkemi); samtliga
professorer eller tjänstemän vid universiteten eller andra offentliga
institutioner.
Matematik.
Sverige, som redan tidigt inom flera av naturvetenskaperna intog en
ansedd ställning, har först sent hävdat sin plats inom den egentliga matematiken.
Den snillrike ocli mångsidigt begåvade fysikern S. Klingenstierna (1698—
1765), förnämligast berömd genom sina optiska upptäckter, var en för sin
tid betydande matematiker, utan att dock ha åstadkommit något arbete, som
kan anses vara ett led i matematikens allmänna utveckling. Som lärare stod
han mycket högt, och han har, i olikhet med vad vid flertalet andra universitet
vid denna tid var fallet, i Uppsala infört en undervisning, som motsvarade
tidens vetenskapliga fordringar. Den första från Sverige härrörande viktiga rent
matematiska upptäckten gjordes av en professor i historia i Lund E. S. Bring
(1736—98), vilken långt före engelsmannen Jerrard utfört den
transformation av den allmänna femte grads ekvationen, för vilken länge prioriteten
tillskrevs den senare.
K. J. D. Hill (1793—1875) hade matematisk begåvning samt utövade en
till omfånget betydande författareverksamhet. E. G. Björling (1808—72)
och K. F. Lindman (1816—1901) voro bemärkta forskare inom den högre
analysen och liava inlagt stora förtjänster som läroboksförfattare.
K. J. Malmsten (1814—86) bildar epok inom det matematiska studiet
i Sverige och har förnämligast genom sitt arbete om den Euler’ska
summa-tionsformeln sin plats given inom den matematiska vetenskapens historia.
Malmsten visste att som professor i Uppsala (1842—59) på kort tid höja
undervisningen i sitt ämne till tidens allmänt vetenskapliga ståndpunkt. Hj.
Holmgren (1822—85) väckte uppmärksamhet genom sin undersökning om
differentialkalkylen med indices av vad natur som helst; han ägde även stor
förmåga som lärare och föreläsare. Detsamma gäller F. V. Hultman (1829—
79), vilken liksom Björling förvärvat sig de största förtjänster om den
svenska elementarundervisningen. K. E. Lundström (1840—69) har
skarpsinnigt behandlat vissa problem i variationskalkylen. H. T. Daug (1828—
88) och G. Dillner (1832—1906), båda med verksamhet såsom professorer
i Uppsala, inlade insatser, den förra inom infinitesimalgeometrien och den
senare inom funktionsteorien samt teorien för differentialekvationer.
Under de senaste årtiondena hava Sveriges matematici på ett ganska
uppmärksammat sätt deltagit i arbetet för den matematiska vetenskapens
utveckling, och särskilt gäller detta beträffande den högre analysen. Av stor
betydelse för detta uppsving har varit grundandet (1881) av den enskilda
högskolan i Stockholm samt den (sedan 1882) i Stockholm av G. Mittag-Leffler
(se nedan) utgivna internationella tidskriften Acta Mathematica. Denna
tidskrift, i vilken flera av samtidens yppersta matematici äro medarbetare, intager
en synnerligen betydelsefull plats inom det nutida matematiska
forskningsarbetet. Den medlem i redaktionen, som näst Mittag-Leffler nedlagt mest
arbete på densamma, är E. Phragmén (se nedan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
