Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetsavtal och kollektivavtal. Av E. B. Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618
V. S AMHÄLLSRÖRELSER.
av över- och underordnad här permanent, varuti husbonde- och tjänareställningen
(»det patriarkaliska förhållandet») just också består.
I den ännu gällande lag (K. förordn. 18 juni 1864), som här i landet
slutgiltigt införde, vad man kallar näringsfrihet i motsats till det tidigare
gällande skråtvånget, stadgas angående anställandet av biträden inom handel och
industri, att avtalet skall i vittnes närvaro upprättas och noga bestämma
villkoren och däribland tjänstetiden, som ej får överstiga tre år. Genom sådant
arbetsavtal vinner näringsidkaren lagligt men i viss mån begränsat husbondevälde
över biträde eller arbetare, såvitt ej annorlunda överenskommits i avtalet. Denna
form av arbetsavtal (»arbetslegoavtal») förekommer emellertid sedan åratal icke i
Sverige utom möjligen i ett eller annat sällsynt undantagsfall. Behovet av en
modern lagstiftning om arbetsavtalet är emellertid erkänt och förberedelser till
en sådan lagstiftning ha pågått i flera år. Ett år 1901 avgivet
kommittéförslag blev icke förelagt Riksdagen. Efter nya utredningsarbeten framlades vid
1910 och 1911 års riksdagar åtskilliga lagförslag rörande rättsförhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, bl. a. även om arbetsavtal, men blevo icke av
Riksdagen antagna.
Arbetsförhållandena inom industrien, hantverket och handeln regleras, i saknad
av en på dessa förhållanden direkt tillämplig lagstiftning, genom en på fria
överenskommelser vilande sedvanerätt under inflytande av allmänrättsliga
grundsatser, och arbetsavtalen normeras på dessa områden, framför allt inom
industrien, i stor utsträckning genom kollektivavtal (se nedan).
Inom jordbruket och dess binäringar förekommer ännu i avsevärd
utsträckning den form av arbetsavtal, som regleras genom tjänstehjonsstadgan av 1833.
Även vid anställande av familjetjänare förekommer icke sällan denna avtalsform.
Dessa tjänstehjonsavtal äro givetvis i många avseenden starkt otidsenliga. Detta
beror väsentligen därpå, att åtskilliga av den ännu gällande gamla lagens
stadganden historiskt äro att förklara ur ett tjänstetvång, som tidigare varit gällande
på offentligrättsliga grunder och med olika motiver ur allmännyttans synpunkt.
Lagstiftningsproblemet gäller här åstadkommandet av en efter nutida
förhållanden avpassad lag om privata tjänsteavtal med bibehållande av den inbördes
husbonde- och tjänareställningen, alltså ett i viss mån patriarkaliskt-etiskt
förhållande, som för den ojämförligt största delen av arbetsmarknaden längesedan
blivit omöjligt, men som för vissa slag av jordbruksarbete o. d. samt för
tjänsteförhållandet inom familjen ännu länge torde vara både möjligt och önskvärt
att bibehålla. Ett år 1900 avgivet kommittéförslag i detta ämne har icke
föranlett någon åtgärd.
Beträffande sjömän se sid. II, 559.
Beträffande arbetare och anställde i allmän tjänst se sid. 603.
Kollektivavtalet. Allt sedan den av industrialismen framkallade
fack-ligt-ekonomiska arbetarerörelsen på 1880-talet vann insteg i Sverige, har
den eftersträvat att få arbetsvillkoren för de i fackföreningar
organiserade lönarbetarna normerade genom kollektiva avtal. Det första
kollektivavtal om arbetsvillkoren, som ingåtts i Sverige, är emellertid av något
äldre datum, nämligen från 1871, då en allmän lönetariff fastställdes inom
boktryckeriyrket i Stockholm efter förhandlingar mellan den dåvarande
boktryckaresocieteten och den dåvarande typografiska föreningen. På den
tiden talades visserligen 1 ännu icke om kollektivavtal, men att ett sådant i
realiteten förelåg, lider intet tvivel, ej heller, att det åtminstone delvis
framkallats av samma sociala och ekonomiska orsaker, som alltid ligga
bakom framdrivandet av dessa avtal. Sedan efter hand arbetarnas för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
