- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
626

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetslöshetsfrågan. Av O. Järte - Emigrationen. Av A. Molin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

626

V. S AMHÄLLSRÖRELSER.

industriorter i landet. Ehuru anmälan var frivillig och räkningarna främst hade
ett statistiskt syfte, infunno sig likväl år 1909 20 106 samt år 1910 14 016
arbetslösa i räknelokalerna för att ifylla frågeformulären. De anmälda
representerade emellertid endast ett mindretal av hela antalet arbetslösa i landet,
vilket under vintern 1909 beräknats hava uppgått till minst 60 000, varav 2/3
torde varit säsongarbetare. I likhet med vad under föregående tider av större
arbetslöshet varit fallet, anordnade kommunerna under denna sistnämnda
krisperiod en del extra offentliga arbeten (jordschaktning, bergssprängning, kaj- och
vägarbeten m. m.) i syfte att i någon mån bereda sysselsättning åt de talrika
arbetslösa grovarbetarna i städerna. Sådana arbeten anordnades under vintern
1908—09 i 38 städer och 14 landskommuner för en beräknad kostnad av
sammanlagt 1 236 110 kr. Yid Statens affärsdrivande verk sökte man med
hänsyn till den rådande massarbetslösheten hålla så många arbeten som möjligt i
gång under vintern. Även vid många större industriella verk i privat ägo, vilkas
produktion var baserad på fabrikation av vissa specialartiklar och för vilka det
därför var angeläget att bibehålla en uppövad och skicklig personal vid full
styrka, inskränkte man under denna tid av minskad arbetstillgång hellre
arbetstiden än avskedade en del av arbetsstyrkan.

Ehuru i mån av konjunkturernas uppåtgående efter år 1910 ställningen på
arbetsmarknaden numera betydligt förbättrats, ha den sista arbetslöshetsperiodens
bittra erfarenheter givit sådan ökad styrka åt strävandena att förebygga
arbetslöshet och lindra dess ekonomiska följder för individerna, att man inom en snar
framtid torde kunna emotse positiva, varaktiga resultat på detta hittills i Sverige
tämligen försummade gebit av modern socialpolitik. Sådana resultat föreligga
redan i den offentliga arbetsförmedlingens glädjande snabba utveckling i Sverige
under de sista åren samt i de organiserade arbetarnas stigande intresse för att
genom upprättande av understödskassor för arbetslösa inom fackförbunden på
självhjälpens väg skänka sina medlemmar något skydd mot arbetslöshetens följder.
Statsmakterna ha även börjat befatta sig med arbetslöshetsförsäkringens svåra
problem. Efter att flera gånger under de senare åren hava debatterats i Riksdagen
är detta spörsmål för närvarande under utredning inom en kommitté. På
Riksdagens begäran pågår dessutom undersökning om, i vad mån alla offentliga
arbeten må kunna så anpassas efter de växlande konjunkturerna, att största
möjliga antal arbetstillfällen reserveras för dåliga tider.

Allin. Den kris på arbetsmarknaden, som världskrigets utbrott befarades medföra även
i vårt neutrala land, föranledde statsmakterna att vidtaga vissa förberedande åtgärder för
att kunna nödtorftigt skydda de mindre bemedlade folklagren för följderna av en mera
omfattande arbetslöshet. Sålunda beviljade Riksdagen ett belopp på 5 miljoner kronor till
understödsverksamhet åt arbetslösa, varvid stat och kommun skulle samarbeta på sådant
sätt, att kommun, som enligt vissa angivna grunder, sedermera fastställda av K. kungörelsen
den 28 september 1914, utbetalat understöd åt arbetslösa, ägde av Staten återfå hälften av
härför utbetalade medel. På grund av krisens relativt lindriga förlopp på den svenska
arbetsmarknaden fick understödsverksamheten mindre omfattning än från början förmodats.
Endast inom stenhuggarefacket och tobaksindustrien har en kännbarare arbetslöshet
förekommit, i senare fallet förorsakad av de svårigheter, som vållats av tobaksmonopolets
införande. En särskild understödsverksamhet igångsattes för de arbetslösa tobaksarbetarna,
vilka också, i den mån de ej kunde beredas anställning i monopolets tjänst, hållits
skadeslösa genom särskilda ersättningar.

Emigrationen.

T samband med befolkningsstatistiken (sid. 130) liar en redogörelse
lämnats för den svenska utvandringens omfattning, i första hand drivande
orsaker och huvudsakliga historiska förlopp. Några sammanfattande
siffror ge omedelbart en antydan om emigrationens ocli emigrationsfrå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free