Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Socialförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(676
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
föreningar, som vanligen sammanfattas uncLer namnet ’pensionskassor.
De inom vårt land existerande pensionskassorna äro till arten och
verksamhetssättet ganska skiftande. De flesta äro slutna, d. v. s. tillgängliga
endast för en viss, trängre krets av personer. Hithörande pensionskassor
äro vanligen upprättade för viss kår av tjänstemän, anställda i offentlig
tjänst, eller avsedda för tjänstemän och arbetare hos enskilda
arbetsgivare, såsom järnvägs- och industriföretag. Där skyldighet att inträda
i dylik kassa förekommer, är denna att anse såsom grundad på
arbetsavtalet (tjänsteavtalet). Arbetsgivaren, resp. Staten och kommunen
lämnar ofta regelbundna bidrag till resp. kassor, åtskilliga enskilda
arbetsgivare hava till den för hans personal upprättade pensionskassan donerat
ett för kassans ekonomi mer eller mindre väsentligt kapitalbelopp
såsom grundplåt. Emellertid finnas pensionskassor, vilkas slutenhet är föga.
utpräglad — inträde kan t. ex. vara medgivet alla, som tillhöra ett visst
talrikt yrke — ävensom pensionskassor, vilka äro fullständigt öppna för
allmänheten. Inträdet är i dessa fall frivilligt. Bland nästan alla nu
nämnda slag av pensionskassor urskiljer man dels sådana, som avse att
bereda pension åt medlemmarna själva vid uppnående av viss ålder eller
avgång ur tjänsten, dels sådana med ändamål att tillförsäkra
medlemmar-na% efterlevande änkor och barn ett i form av livränta utgående understöd.
leke sällan äro dessa båda ändamål förenade inom en och samma kassa.
Många pensionskassor, särskilt de större, hava verksamheten inrättad efter
försäkringsmässiga grunder med på förhand bestämda, av pensionstagarnas
antal oberoende och i förhållande till utfästelserna noggrant avvägda
medlemsavgifter samt en fortgående, rationell fondbildning. Åtskilliga
pensionskassor hava emellertid så ordnat sin verksamhet, att den utfästa
pensionsrätten är villkorlig, antingen så, att pensionsbeloppet icke fixerats,
utan gjorts beroende av de tillgängliga medlens storlek och
pensionstagarnas antal, eller så, att ett visst antal pensionsrum upprättats, på grund
varav de pensionsberättigade komma i åtnjutande av pension först då
något av rummen blivit ledigt. Understundom utgår pensionen endast till
behövande, vadan understödet snarare har karaktären av nödhjälp än
pension i vanlig mening.
Gällande lagstiftning. Pensionskassornas verksamhet har länge stått
utan stöd av lagstiftningen. Detta förhållande ändrades emellertid år
1912, då pensionskassorna jämte vissa andra med dem besläktade
föreningar fingo sin särskilda lag: lagen om understödsföreningar den 29
juni 1912.
Ifrågavarande lag omfattar föreningar för inbördes bistånd, vilka utan
affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse och utan att meddela sjukhjälp idka viss
till personförsäkring hänförlig verksamhet, såsom beredande av pension,
utbetalande av ett mindre kapitalbelopp vid medlems död o. dyl. Hit höra förutom
pensionskassorna bl. a. de s. k. livförsäkringsföreningarna. Dessa senare föreningar,
av vilka omkring ett hundratal torde existera f. n., driva under enklare former
ett slags livförsäkringsverksamhet i mindre skala. Förutnämnda lag avser dels
att reglera de föreningsrättsliga grunderna för understödföreningarnas verksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
