Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Socialförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(680
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
som kunde härledas ur allmänna lagens föreskrifter angående
skadeståndsskyldigheten. Det första förslaget till en genomgripande lagstiftning på
detta område framlades år 1888 av den ovan omnämnda
arbetareförsäk-ringskommittén i dess betänkande angående lagstiftning om försäkring för
olycksfall i arbetet. Förslaget avsåg införandet av obligatorisk
olycksfallsförsäkring för arbetare inom industri, landtransport och sjöfart.
Detta förslag lyckades dock icke vinna Riksdagens bifall.
Under tiden hade emellertid arbetareförsäkringskommittén fortsatt
sina arbeten och år 1889 framlagt ett förslag till allmän
ålderdomsförsäkring för bela folket. Detta förslag godtogs dock icke av Regeringen,
som i stället upptog tanken att lösa såväl ålderdoms- som
olycksfallsförsäkringen i ett sammanhang och på grundval av invaliditetsprincipen.
För detta ändamål tillsattes år 1891 en ny kommitté, den s. k. nya
arbetare försäkringskommittén, som två år senare framlade ett förslag till lag
angående försäkring för beredande av pension vid varaktig oförmåga till
arbete. Försäkringen, som endast skulle omfatta industriarbetare, skulle
gälla för oförmåga till arbete, vare sig denna härrörde av ålderdom,
olycksfall eller annan orsak. Kostnaderna skulle bestridas genom avgifter,
er-lagda delvis av arbetsgivaren och delvis av de försäkrade. Förslaget
framlades för 1895 års riksdag, men lyckades icke vinna dennas bifall. Samma
öde drabbade ett nytt förslag, som, byggt på huvudgrunderna av 1895 års
förslag, framlades för 1898 års riksdag (se närmare under Ålderdoms- och
invaliditetsförsäkring).
Efter alla dessa misslyckade försök att nå en lösning av problemet på
försäkringspliktens grund återstod icke någon annan utväg än att söka
ernå en lagstiftning, vilande på den direkta ersättningsplikten, varvid
lagstiftningen måste inskränkas till att omfatta ersättning för skada till
följd av olycksfall i arbete. Ett enligt dessa grunder utarbetat förslag
förelades Riksdagen åren 1900 och 1901 och antogs sistnämnda år som lag
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. Senare
hava tillkommit K. kungörelsen den 2 oktober 1908 angående en särskild
för fiskare avsedd försäkring mot olycksfall samt K. förordningen den 18
juni 1909 angående ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring.
1901 års olyeksfallsersättningslag erkännes numera allmänt vara i
behov av en grundlig revision. Meningarna torde ock vara i stort sett ense
därom, att den nya lagstiftning, som skall avlösa den nu gällande, bör
vila på försäkringspliktens grund. Frågan om lagens revision har varit
överlämnad till den s. k. ålderdomsförsäkringskommittén (se nedan), som
den 10 oktober .1915 framlagt förslag till ny lagstiftning i ämnet. Enligt
detta förslag, som är byggt på försäkringsplikt i antingen
Riksförsäkringsanstalten eller av arbetsgivarna bildade ömsesidiga
olycksfallsförsäkringsbolag. skulle förevarande lagstiftning utsträckas till över huvud taget
envar, som mot avlöning användes till arbete för annans räkning.
Olycksfallsersättningen skall utgå i direkt proportion till den skadades arbetsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
