Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 4. Övriga samhällsrörelser - Folkbildningssträvanden. Av G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBILDNINGSSTRÄV ANDEN.
715
Ett särskilt slag av utställningar äro vandringsmuseer med syfte att visa
etnografiska föremål från forskningsresor. Ett sådant kom till stånd 1908 genom
friherre Erland Nordenskiöld och har varit uthyrt till platser med talrik befolkning.
Genom tillkomsten år 1912 av föreningen Skådebanan åsyftades att bereda
arbetarebefolkningen før en låg avgift tillfälle till bildande teaterföreställningar.
I Stockholm ha vissa teatrar av föreningen förhyrts ett antal aftnar varje
år och biljetter därtill sålts i arbetarkretsar; i landsorten ha genom särskilda
teatersällskap föreställningar givits.
För att bereda särskilt ungdomen bildande förströelser ha åtskilliga föreningar
uppstått. Det år 1902 i Stockholm bildade Sällskapet för befrämjande av
förädlande ungdomsnöjen verkar således genom lokalavdelningar, vilka anordna
samkväm, varvid förekommer sång, musik, föredrag, lekar m. m. Medan denna
verksamhet ledes av lärare och står i nära samband med folkskolorna, är
däremot den s. k. kulturella ungdomsrörelsen ledd av ungdomen själv och räknar
deltagare från alla samhällsklasser. Under olika namn, såsom »Prästens gossar»,
»Frihetsvännerna», »Kungsholms ungdomsklubb», verka dessutom i Stockholm
några klubbar för manlig ungdom. De meddela kurser i slöjd, gymnastik,
bokföring, m. m., anordna förströelser, företaga sommarutflykter o. s. v. De ledas
till stor del av ungdomen själv och utöva ett karaktärsstärkande och bildande
inflytande. I Karlskrona och Stockholm finnas hem upprättade för skeppsgossar,
varest dessa kunna tillbringa sin lediga tid.
I detta sammanhang må några ord även nämnas om den s. k.
ungdomsrörelsen, vilken sedan åtskilliga år, ehuru tillsynes numera med någon avmattning,
förekommer å landsbygden. Sina impulser har denna rörelse fått från
grannländerna, men den har i regel burits fram av folkhögskolan å ena sidan och
nykterhetsrörelsen å den andra. I åtskilliga landsdelar har denna rörelse
framför allt gjort sig känd genom sommarmöten, vilka samla stora folkskaror och
vid vilka kända talare, ej sällan tillika en del skalder och konstnärer, medverka.
På senare tider ha dessa möten alltmer fått karaktären av hembygdsfester.
Viktigare än dessa möten äro dock de lokala föreningar, som i några
landsändar, t. èx. Skåne och Östergötland, kommit till stånd och erhållit en
samorganisation länsvis. Sång, musik, litteraturuppläsningar, diskussioner,
folkdanser förekommma inom dessa föreningar, vilkas utveckling emellertid synes
försvårad genom befolkningens splittring i politiskt och socialt avseende.
Ett mera rent studiesyfte ha de inom nykterhetsföreningarna bildade
studiecirklarna (se sid. 356). Den kristliga ungdomsrörelsen åter har en nästan
uteslutande religiös karaktär. Den utgör antingen en del av en kyrkas eller ett
samfunds församlingsvård, t. ex. »Svenska missionsförbundets ungdomsföreningar»,
Evangeliska fosterlandsstiftelsens »De ungas förbund», eller har den en
interkon-fessionell karaktär, såsom ungdomsavdelningarna i de kristliga föreningarna
av-unga män och kvinnor (jämför sid. 722). Slutligen märkas de
socialdemokratiska ungdomsklubbarna, som samla sig om politiska frågor men även ägna stor
uppmärksamhet åt kunskapers inhämtande.
Till folkbildningsföretag kunna även hänföras en del föreningar, som avse att
sprida upplysning i samhällsfrågor och utjämna klasskillnaden. Några exempel
på företag av denna art må här omnämnas. Sedan år 1893 ha i Stockholm
anordnats, ursprungligen på initiativ av författarinnan Ellen Key, samkväm, som besökas
av både arbeterskor och kvinnor ur bildade samhällskretsar. Dessa samkväm
ha städse omfattats med stort intresse och bidragit att öka förståelsen mellan
kvinnor av olika levnadsställning. Ett ännu större inflytande har utövats av de
föreningar, som under namn av »Studenter och arbetaren verkat i Stockholm,
Göteborg och de båda universitetsstäderna. Eedan år 1886 bildades föreningen
i Uppsala, men den senare i Stockholm grundade kom att räkna det avgjort
största antalet medlemmar, män och kvinnor av olika yrken och stånd. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
