Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 1. Skogarna och skogsväsendet. Av [Th. Örtenblad] A. Wahlgren och Th. W. Hermelin - Skogsundervisning. Av A. Wahlgren - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
IV. SKOGSBRUK.
bibringa lärjungarna praktisk färdighet i de viktigare skogsarbetena och
övning i ledande av dylika arbeten, men omfattar även teoretiska studier i de
för skogshushållningen grundläggande ämnena. Antalet lärjungar vid varje
skola är i allmänhet 20, och åtnjuta de fri undervisning och bostad, men
få själva bekosta födan. Åt medellösa lärjungar utdelas stipendieunderstöd
av 250 kronor. För inträde vid skogsskolan fordras att kunna behärska
folkskolans lärokurs, äga frisk kropp samt vara mellan 20 och 80 år gammal.
Förutom vid Statens ovannämnda skogsundervisningsanstalter äger
undervisning i skogshushållning rum dels vid Statens lantbruksinstitut och
lantbruksskolor, dels vid på enskilt initiativ tillkomna särskilda skogs- och
kolareskolor samt vid folkhögskolor och lantmannaskolor. • Ett omfattande
upplysningsarbete rörande skogens uppdragande och vård bedrives dessutom
av de i de särskilda länen fungerande skogsvårdsstyrelserna i form av s. k.
skogsvårdskurser för allmogemän, genom föredrag samt genom anordnande
av planteringsdagar för folkskolebarn.
2. SKOGSINDUSTRIEN.
Redan vid den tid, då Sveriges befolkning först trädde i livligare
handelsförbindelse med andra folk, synas skogens alster hava till betydlig
del ingått i exporten, ehuru efterfrågan i förstone mest avsåg andra
skogsprodukter än dem, som nu äro de viktigaste.
Av åtskilliga urkunder från medeltiden finner man, huru pälsverk och
hudar av åtskilliga skogsdjur (älg, hjort m. fi.) utgjorde en begärlig
handelsvara, som av de främmande köpmännen uppköptes i de svenska hamnarna.
Från Sverige hämtade hansestäderna, vilka vid slutet av medeltiden behärskade
norra Europas handel och sjöfart, sitt behov av beck, tjära, master och spiror,
även till en del ved, plankor och bräder. De bräder, som utfördes, voro s. k.
täljbräder, d. v. s. icke sågade utan med yxan uthuggna ur stocken.
I början av nyare tiden ärvde holländarna Hansans handelsvälde i Norden
och blevo också de förnämsta avnämarna av de svenska trävarorna. Då de till
sina stora handels- och örlogsflottor ävensom till dammar, pålar för byggnader
o. dyl. behövde mycket timmer, som ej stod att få i deras skogfattiga land,
blev den svenska trävaruexporten på Holland, efter den tidens förhållanden,
ganska omfattande. De trävaror, som utskeppades, utgjordes huvudsakligen av
master, spiror och bjälkar, apterade för hand, och timmerstockar, vilka
sedermera i Holland försågades på någon av de därstädes talrika
vädersågkvar-narna. — Från Holland övergick under 1700-talet främsta platsen inom
världshandeln och sjöfarten till England, vilket av ungefär samma skäl som Holland
var hänvisat att importera trävaror.
För att giva ett begrepp om den svenska trävaruhandelns omfattning vid
början av 19 :e århundradet kan nämnas, att år 1809 Sverige utförde omkring
220 000 tolfter bräder och plankor, varav omkring två tredjedelar gingo till
England. Hela trävaruexporten uppskattades till ett värde av 5 488 000 kr.,
vilket motsvarade en sjundedel av rikets sammanlagda utförsel.
Under de napoleonska krigen inträder en rubbning i trävaruhandelns
utveckling. År 1809 vidtogs nämligen i England — huvudsakligen som en
revanschåtgärd gentemot Napoleons avspärrningssystem — en ansenlig förhöjning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
