Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÄNNMATERIALIER.
255
En vanlig resmila har en diameter av 9 à 10 m och kolas på 3 veckor.
20 hl (= 1 läst) kol erhålles av ungefär 20 hl ved, fast mått, eller ungefär
40 hl ved, löst mått.
Vid liggmilor är milans botten rektangulär. Mil veden, 6 à 7 m lång,
inlägges så, att vedens längd blir milans bredd. Angående iordningsställandet i övrigt
samt kolningens bedrivande gäller i princip detsamma som för resmilor.
Mila under kolning.
Kolning i ugnar. Av de år 1914 vid järnverken förbrukade träkolen voro
3 763 845 hl eller 7’3 •/. av totala förbrukningen tillverkade i kolugnar.
Kolning i ugnar är sålunda numera en ingalunda obetydlig industri, av dess större
betydelse genom de vid densamma vunna biprodukterna, vilka i värde uppgå till
betydligt över en miljon kronor pr år (= c:a 0’40 krona pr hl kol). Det är bl. a.
just möjligheten att tillvarataga de vid kolningen avgående gaserna och ur dem
utvinna en del värdefulla produkter (tjära, terpentinolja, träsprit och ättiksyra),
som föranlett byggandet av kolugnar, och man kan vänta, att de i framtiden
skola få en allt mera vidgad användning. En annan härtill bidragande orsak
är svårigheten att tillgodose behovet av yrkesskickliga milkolare.
Under år 1912 funnos kolugnar i drift på 21 olika platser i Sverige. Deras
läge framgår av bifogade karta. Utom dessa större anläggningar finnes en del
mindre, för kolning av furustubbar (s. k. töre), vid vilka tjära och terpentin äro
huvudprodukterna.
Kolning i ugnar lämnar, efter volym räknat, högre kolutbyte än kolning i
mila, men de erhållna kolen äro av sämre kvalitet, beroende på att de icke
bliva så väl kolade som milkol. Detta gäller särskilt de ugnstyper, där
kolnings-tiden är kort och kolningstemperaturen relativt låg. Det torde kunna sägas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
