Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 VI. BERGSHANTERING}.
Tab. 60. Tillverkning av oräckt brännstål i Sverige, åren 1891—1914.
Årligen Ton
1891-95 ...... 797
1896—00 ...... 920
1901—05 ...... 795
1906-10 ...... 410
191 1........! 436
191 2................425
191 3........I 196
191 4........I 307
Brännsbålet användes huvudsakligen som råmaterial vid tillverkning av
degelstål.
Göt metall still verk ningen.
Med götmetàll i motsats till vällmetall (välljärn) förstår man sådant
smidbart järn, som vid sin framställning erhålles i flytande tillstånd.
Tillverkning av götmetall sker på flera olika sätt: i bessemerkonverter,
i martinugn, i degel och i elektrisk ugn.
G. F. Göransson.
I vårt land började bessemerprocessen användas år 1858, Uchatiimetoden
för degelsmältning år 1860, martinprocessen år 1868, degelsinältning i
vanlig mening år 1870 och elektrisk stålsmältning år 1900.
Bessemerprocessen. Ehuru denna process bär uppfinnarens,
engelsmannen Henry Bessemer, namn, kan den med skäl sägas vara frukten av
svenskt arbete, ty det var i vårt land och av landsmän till oss, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
