Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
VI. BERGSHANTERING}.
Tillverkning av sur och basisk martin- och bessemer-metall i Sverige, åren
1891—1912.
Tusental ton
250
Tillverkningen av martinmetall överstiger tillverkningen av
bessemer-metall från och med år 1894 och tillverkningen av välljärn från och med
år 1900.
I samband med denna snabba utveckling byggdes ugnarna större —
i början för 5 à 10 ton, numera för 12, 15 à 20 ton och däröver — malm
började användas som tillsats vid färskningen, regeneratorerna gjordes
större och slutna, skilda kanaler och portar för gas och luft anordnades,
och generatorgas av stenkol fick användning som bränsle.
Kartan å sid. 280 visar läget av de år 1912 i gång varande
martinverken i Sverige.
Den snra martinprocessen. Denna process förutsätter, liksom den sura
bessemerprocessen, ett fosfor- och svavelren! råmaterial, ty intetdera av dessa båda
ämnen avlägsnas i den sura martinugnen. I Sverige användes också för sur
martin såväl tackjärn som skrot med synnerligen låga fosfor- och svavelhalter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
