Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Den industrigren, som först — vid sidan av vår gamla storindustri,
järnhanteringen, och den sedan länge upparbetade textilindustrien —
skjutit fart, är sågverksrörelsen, vars utveckling i större skala egentligen
är att hänföra till tiden omkring halvsekelskiftet. Ungefär samtidigt
spåras även begynnelserna till den sedermera så betydande
tändsticksindu-strien ävensom till den fabriksmässigt drivna tillverkningen av
maltdrycker. 1870-talet utmärkes över huvud av ett starkt industriellt uppsving.
Då framträda särskilt pappersmasse- och pappersindustrierna, vilka
alltsedan befunnit sig i kraftig tillväxt, samt vidare de viktiga
superfosfat-och cementindustrierna. Under 1880-talet saktar utvecklingen av
betydligt. Dock är från denna tid att anteckna uppkomsten av de syd- och
västsvenska kustlandskapens stenindustri. De senaste decennierna
kännetecknas allra mest av den mekaniska verkstadsindustriens och i synnerhet
den elektriska industriens livliga framsteg. Med stora förväntningar
motses f. n. fullföljandet av den löftesrika begynnelsen till en kemisk
storindustri. — Flertalet nämnda industrigrenar äro numera att räkna till
våra viktigaste exportnäringar.
Ett tämligen gott vittnesbörd om den svenska industriens allmänna
utveckling avgiva siffrorna rörande importen av för produktionsändamål
avsedda råämnen samt maskiner och redskap, vilka återgivas nedan å sid.
493. Kanske ännu mera belysande äro siffrorna rörande förbrukningen av
stenkol ocli koks, vilken ju åtminstone till övervägande del sker för
industriella ändamål. Denna uppgick i genomsnitt årligen under årtiondet
1861—70 till 392 000 ton och under årtiondet 1871—80 till 760 000 ton
eller i genomsnitt resp. 96 och 173 kg pr inv., medan den för år 1913
kan uppskattas till 5 243 000 ton eller 933 kg pr inv.1
Att i övrigt statistiskt noggrant belysa den industriella utvecklingen
från längre tid tillbaka låter sig på grund av felande material ej göra.
Årliga industristatistiska redogörelser hava visserligen publicerats
alltsedan år 1830, men ifrågavarande statistik var länge så ofullständig och
bristfällig, att någon allmän överblick därur icke kan hämtas. För
belysande av enskilda industrigruppers historia är den visserligen brukbar,
men måste även beträffande dessa användas med försiktighet. Först från
och med år 1896, sedan avgivandet av uppgifter till industristatistiken
blivit obligatoriskt, förmå de officiella siffrorna giva en någorlunda
tillförlitlig bild av den svenska industriens allmänna omfattning.
’Nedanstående sammanställning (Tab. 68) angiver för perioden 1896—1911
fem-årsvis, därefter årsvis, sammanlagda arbetarantalet, den använda
drivkraften, tillverkningens värde samt den för bevillning uppskattade inkomsten
beträffande samtliga redovisade industrigrenar. Häri ingå sålunda även
bergshanteringen och sågverksrörelsen, vilka i det föregående behandlats
1 Vid jämförelse med utländska förhållanden är förbrukningssiffran fortfarande låg,
beroende på, att i Sverige i högre grad än mångenstädes eljest användes annat bränsle —
ved, torv, träkol — ävensom på den rikliga förekomsten av vattenkraft, som delvis gör
stenkolen överflödiga som motorbränsle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
