Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 314
Av de år 1913 utnyttjade c:a 705 000 vattenturbinhästkrafterna voro
478 000 eller 67-8 % avsedda för generering av elektrisk energi — ett
vittnesbörd om, vilken betydelse den hydroelektriska kraften redan vunnit
som drivmedel för svensk industri. Om de väldiga kraftresurser, som
emellertid på detta område ännu ligga obegagnade, se avd. Sveriges
vattenfall. Att över huvud taget den under de senare åren framträdande
stegringen i använd drivkraft i främsta rummet inneburit en mer och mer
genomförd elektrifiering av industrien, framgår av det faktum, att sammanlagda
styrkan hos de i statistiken redovisade elektriska motorerna ökats från
103 000 hkr år 1906 till 432 000 år 1913, medan samtidigt de för direkt
kraftöverföring använda primärmotorernas styrka nedgått från 471 000
till 464 000 hkr.
Antalet industrianläggningar har under åren 1896—1912 i den
officiella statistiken redovisats sålunda, att i stället för verkliga antalet
arbetsställen angivits antalet anläggningar, där tillverkning förekommit av
enligt ett fastställt system specificerade slag av produkter, så att t. ex. en
yllefabrik, bestående av spinneri, väveri och färgeri, räknats som lika många
särskilda anläggningar. Summorna av dessa delvis fiktiva »fabriker»
erbjuda givetvis föga intresse och skola därför ej här anföras. I stället må
meddelas resultatet av en särskild undersökning för år 1896 rörande
verkliga antalet arbetsföretag samt där anställda arbetare, fördelade i
storleksgrupper, ävensom motsvarande uppgifter för år 1913. En jämförelse
mellan de bägge årens siffror i detta stycke ger en föreställning om, huru
den industriella strukturen under perioden förändrats i riktning mot ökad
stordrift.
Tab. 70. Antalet arbetsföretag fördelade i storleksgrupper, åren 1896 och
1913}
Arbetsföretag med:
t.o.m. 10 arbetare..................4659 17 913 4725 21016
11— 50 > ..................2111 49 974 2 943 69 780
51— 100 » ..................457 32 829 641 45 083
101— 200 . ..................277 38 793 411 58 464
201— 500 . ..................187 56 538 306 92 402
501—1000 . ..................36 24 667 65 43 017
över 1000 » ..........7__9 403_ 22 30 982
Summa 7 734 280117 J| 2 9113 360 744
i r 18 9 6 Å r 19 13
Antal arbetsställen Antal arbetare Antal arbetsställen Antal arbetare
1 Uppgifterna för de bägge åren äro ej fullt jämförliga, beroende därpå, att i 1913 års
statistik å ena sidan uteslutits ett antal smärre företag (i främsta rummet kvarnar, sågverk,
garverier och svagdricksbryggerier), vilka enligt tidigare tillämpade regler bort medtagas,
medan å andra sidan däri ingå mejerier (till ett antal av 1 266 med en arbetarpersonal av
4 007 man), som saknas i 1896 års statistik. Det kan antagas, att felen ungefär taga ut
varandra. varför resultatet icke synes vara i högre grad missvisande. Det sagda berör egentligen
endast den lägsta storleksklassen. För att antyda den bristande jämförbarheten beträffande
denna hava siffrorna för densamma satts med medieval stil. — 2 Att summan för antalet
arbetsställen icke överensstämmer med den i Tab. 71—73 anförda, beror på olika
redovisningsmetod i de särskilda fallen, huvudsakligen i avseende på stenhuggerierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
