- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
103

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CATHARINA MÅNSDOTTER.

ERIK XIV:« DROTTNING.

Jag sprang så glad i fattigdomens dalar.

Men, o hur skrämd, i hofvels gyllne salar
Jag såg mig om, och fann ej mer igen
Min glada oskuld, ack, min barndoms vän!

Jag hade dock en dyrbar Iröst tillbaka:

Den ädla lott, alt, som min konungs maka
Ilans hjerla freda, och i hvilans stund.

Vid lampan vaka för hans korta blund.

FRANZÉN*

Ur djupet af armod och ringhet uppsteg drottning Karin p& Sveriges
thron, der hon hos efterverlden förvärfvat den sällsynta äran att hafva varit
en olycklig och vansinnig konungs enda, ehuru ofta vanmäktiga,
skydds-engel. Hon var endast tretton år, då konung Erik blef henne varse, der
hon på Stortorget sålde nötter till sitt lifsuppehälle. Flickans skönhet
rörde honom och han förde henne till sin syster Elisabet, åt hvilken han
anförtrodde den unga skönhetens uppfostran. Hon var dotter af en
korpral bland drabanterna vid namn Magnus, bondeson från Medelpad.
Konungens ädelmod och ridderliga sinne gjorde också på hennes hjerta ett
djupt intryck. 1 den mån hennes uppfostran och hennes behag utvecklades,
fattade hon också en allt ömmare kärlek till honom. Han öfvergaf alla sina
ungdomsälskarinnor för den nya skönheten, som var fri från deras både
fåfänga och anspråk. En fanrik, som säges hetat Maximilian, fattade äfven
en häftig böjelse för Kariu, men den svartsjuke konungen gaf honom
befallning att afgå till krigshären mot Norrige. Då han likväl först ville
smyga sig upp på slottet, för alt åtminstone taga afsked af sin ungdoms
älskade, blef han gripen af slottsknektarna. Den, så snart det gällde att
tillfredsställa konungens lidelser, tjenstaktige Göran Persson lät anklaga,
dömma och i en säck dränka den olyckliga älskaren. Konungens ömhet
för Karin tilltog, så att folket begynte tro, att hon genom en kärleksdryck
förtrollat honom, och sjelfva Göran Persson blef orolig för hennes inflytande.
Den listige rådgifvaren och hans anhängare försökte då att genom falska
beskyllningar ådraga henne konungens onåd; men då deras stämplingar
upptäcktes, blef konungen så förtörnad, att endant Karins förbön kunde
rädda de bäfvande. Konungen for, de vackra sommaraftnarna, med sin

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 19:05:21 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svestorman/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free