Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. Christina af Holstein (Gripsholm. Strömer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINA AF HOLSTEIN.
Rosor blomstrade omkring mitt hjerta
Men de vissnade och mull de blefvo.
Denna mull sig tade kring mitt hjerta
Och förhärdades. — — —
Vitalis.
fjustaf Adolf den stores moder var ett stort och starkt vext fruntimmer,
med välbildade men stränga drag. Då hertig Carl af Södermanland, sedan
tvenne år enkling efter sin första, ömt älskade gemål Maria, begynte tänka
på ett nytt gifte, var furstinnan Christina nitton år gammal och hade
redan en gång varit förlofvad, ehuru förbindelsen blifvit upphäfd. Konung
Sigismund hade nemligen begärt hennes hand, och de hade vexlat
porträtter. Men liksom hennes mors tillämnade förbindelse med konung Erik XIV
afbröts, så blef också dotterns förbindelse med Sigismund om intet. Hertig
Carl lekte dock icke med löften och förbindelser. Hans frieri upptogs val
af föräldrarna och henne, och samtycket gafs, ehuru, konung Johan och hans
parti inom Sverige icke sågo denna förbindelse med välbehag. Hertigen
med sin makt och sitt anseende var fruktansvärd för Johans efterkommande.
Hans hertiginna, som hade en oförrätt att hämnas på Sigismund, glömde
icke heller att underhålla den spänning, som allt starkare röjdes emellan
den yngste Wasasonens bus och den äldre brödrens. Då hon födde
sonen Gustaf Adolf, gestaltade sig i fadrens själ till bestämda beslut de
förslager, som hans ärelystnad hvälft, att gripa Sveriges krona. I Christinas
ögon var drottningkronan också serdeles lockande. Hon kunde icke förmå
sitt stolta hjerta att försaka något af kungavärdighetens företräden eller
rättigheter, så snart hon en gång var blifven drottning. Hennes anspråksfulla
och sträfva lynne förtörnade också den uppbrusande Carl mer än en gång,
och man hörde honom i sin vrede fara ut emot «Jutekonan», som
förorsakade honom förtretligheter. Sedan Christina blifvit enkedrottning, visade
sig hennes lynne än mera hårdt. Hon öfverlemnade utan betänkande
regeringen åt Gustaf Adolf, då Ständerna förklarade honom myndig. Men hon
upphörde icke att med de strängaste ord utkräfva af honom allt, hvarpå
hon såsom enkedrottning hade anspråk. Hennes sparsamhet hade urartat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
