- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
195

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 47. Jakob De la Gardie (Gripsholm. Strömer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKOB DE LA GARDIE.

FlLTHERBE, biksmarsk.

Når med dtid oek låga
/ Autttrväg vi tåga,

Då blanka jrrnbrud, kom!

Då låt ott danta om!

Attehbom.

Via aderton års ålder var Jakob De la Gardie redan öfverste och befann
sig på krigets skådeplats, der han också biifvit född. Son af en utmärkt
fältherre, hade han alltså ifrån barnaåren egnat sig åt krigsyrket. Han
fann en ädel vapenbroder i Carl Carlsson Gyllenhjelm, som var elfva år
äldre, men med hvilken han var förenad genom banden af vänskap och
förtroende icke mindre än genom blodsbandet, ty Gyllenhjelm var hans
morbroder. Dessa båda hjeltar utförde sin första lysaode vapenbragd vid
Wolmars belägring, der de, i en usel fästning, som till och med led brist
på lifsmedel, under tvenne månaders tid uppeböllo hela den polska
krigshären. De måsté likväl slutligen dagtinga och blefvo sjelfva fångne, ehuru
besättningen fick fritt aftåg. Den polske fältherren Zamoiscy bemötte dem
med mycken aktning, men de blefvo, sedan de ankommit till Polen, mindre
väl behandlade af Sigismund. De la Gardie erhöll anbud att genast blifva
utvexlad, men ville dela sin väns öde. Likväl, efter fyra års fångenskap,
antog ban anbudet och skiljdes från den qvarblifvande. Han begaf sig då
till det nederländska kriget, som ansågs såsom den bästa skola för
krigsvetenskapen. Der lyckades han att vinna prins Moritz’ af Oranien vänskap,
och konung Henrik IV i Frankrike ville med stora löften locka honom till
sin tjenst. Men han beslöt att förblifva Sverige trogen. Åtföljd icke blott
af flera utländska officerare, utan äfven handtverkare, ankom den unga
hjel-ten till Sverige och emottogs med glädje af Carl IX. Väl sökte Erik Tegel
att anklaga honom för åtskilliga stamplingar under vistelsen i Nederländerna,
men De la Gardies oskuld blef fullt bevisad, och ban skickades, såsom
»generallöjtnant Öfver hela krigsmakten i Finland», att inöfva folket i den
nederländska krigskonsten. Tvenne år derefter erhöll han befälet öfver
den hjelphär, som Carl IX beslöt att samla till ryska czaren Wasili
Schuiskoi. De la Gardie tågade med 4000 man inåt Ryssland. Hela tåget
är märkvärdigt för den mängd besynnerliga äfventyr som mötte svenskarne.
Än vunno de lysande segrar, än ledo de motgångar. Oupphörligen gjorde
de lejda trupperna af fransmän och tyskar uppror. De hotade till ocb med
»att tåga hemåt och lemna herr Jakob ensam qvar». En stor del
verkställde också beslutet Med 1200 man fortsatte De la Gardie tåget, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svestorman/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free