- Project Runeberg -  Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer /
251

(1840-1849) [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin, Alexander Clemens Wetterling, Johan Elias Cardon, Otto Henrik Wallgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LENNART TORSTENSSON.

FÄLTHEEHE, grefve.

Med faran han, c* lekbror, vuxit opp,

Hant tappre tätt tid hfe Hen t tida ttupa.

J fätten, t tigen högt! J gr af var, tjunktn djupa t
J ttängen farten ej utaf han» tegeriopp.

IltGEUUll.

Icke blott såsom krigare, utan äfven som menniska har Lennart Torstensson
åt sitt namn förvärfvat en ära, bland de mest lysande som häfdema hafva att
gifva. Han uppfostrades icke allenast i den store Gustaf Adolfs hjelteskola,
utan vid hans sida, och konungens blick hrilade mer än en gång, med tillit och
stora förhoppningar, på honom. Så berättas det, att, då konungen en gång
under Polska kriget i en slagtning skickade honom med ett bud till en af
fält-öfverstarne, Torstensson under vägen bemärkte en förändrad rörelse af fienden
och derföre äfven förändrade den befallning han hade att framföra. Konungen,
som också såg fiendens rörelser, yttrade sitt bekymmer öfver den nyss
afskic-kade, olycksbringande befallningen; men den återkommande budbäraren bad
om nåd och tillkännagaf att han helt annorlunda, än det var anbefalldt,
framburit det bud, hvarmed han blifvit afsänd. Då log konungen och sade: »du
passar bättre till fältherre, än till hofman.» Han utmärkte alltmera den unge
krigaren, och då talet en gång föll på hjeltar, som uppvexte omkring honom, sade
han: »min Lennart är ändå det bästa ämnet bland dem alla.» Vid Polska
krigets slut var han öfverste. Då Gustaf Adolf beslöt att deltaga i det
tretioåriga kriget, erhöll Torstensson befälet öfver artilleriet. Det svenska artilleriet,
ryktbart för den rörlighet, som just Torstensson förstod att gifva det, bidrog
bufvudsakligen till Svenskarnes segrar. Torstensson utmärkte sig vid intagandet
af flera städer, och slutligen i slaget vid Leipzig, hvars utgång till en stor del
¿bestämdes af det sätt, hvarpå Tilly, då han ville genombryta slaglinjens midt,
emottogs af det svenska artilleriet. Under den blodiga striden mot Wallen—
steinsbefästade läger vid Nürnberg, der Svenskarne tillbakaslogos, blef
Torstensson tillfångatagen. Den lågtänkte kurfursten Maximilian af Bäjern lät sitt hat
mot Gustaf Adolf utbryta i en ovärdig behandling af lången. I ett mörkt
fän-gelsehvalf, der giftiga ångor förstörde hans helsa, blef den ädle Svensken
handterad som en missdådare. Efter konungens död utverkades ändtligen hans
frihet Han erhöll befälet öfver en härafdelning, med hvilken han eröfrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:08:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svestorman/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free