Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 62. Carl Gustaf Wrangel (Beck. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just under den förra segern. Sä snart vinden tillät det, gick Wrangel
till segels, tog en annan kosa än danskarne väntat, och anlände lyckligt
till Sverige. Här förmådde han regeringen att åter skyndsamt iståndsätta
flottan, hvarefter han ånyo seglade ut, förenade sig med en holländsk
eskader och uppsökte danskarne. Han fann dem emellan Langeland och
Laaland. Der föreföll ett skarpt sjöslag, hvarvid af hela danska flottan
endast tvenne skepp undkommo. Bland fångarna räknades fem amiraler.
Det danska kriget slutades genom freden i Brömsebro, hvarföre Wrangel
ilade till Tyskland, der kriget till lands fortfor. Torstenson fick åt honom
öfverlemna befälet. Det var de sista åren af kriget, soto Wrangel fyllde
med sina bedrifter. De sista månaderna hade han likväl lemnat befälet åt
tronföljaren Carl Gustaf. Wrangel var ung och icke nogräknad med sina
soldaters uppförande, samt skylldes derjemte för högdragenhet, så att hbn
icke blef särdeles älskad. Men hans föltherreegenskaper kunde icke
förnekas. Han erhöll stora belöningar efter krigets slut, och det var med
för-värfvade byten, som han byggde sitt slott Skokloster. Under Carl X Gustafs
krig var han äfven en verksam hjelte. Han vann en lysande seger öfver
pohlackarne vid Gnesen och anförde i det stora slaget vid Warschau
ven-stra flygeln. Äfven i tåget öfver Belt deltog han, ehuru han afstyrkte
det och sedan såg grefve Dalberg, som föreslog och utförde det, med
missnöje. Wrangel erofrade, under det Köpenhamn belägrades,
Krono-borgs slott, och höll i sjelfva sundet ett sjöslag mot de förenade danska
och holländska flottorna, hvilka väl icke besegrade honom, men lyckades
tränga sig igenom till Köpenhamns undsättning. Ännu på ålderdomen,
under Carl XI:s krig, måste Wrangel åtaga sig befälet i Pommern. Han
var dock sängliggande, så att hans generaler, som sins emellan voro oense,
förlorade slaget vid Fehrbellin. Sjelf afled Wrangel på sitt gods Spiker
på Rügen, med den för hans ålderdom kränkande erfarenheten, att all
lians i yngre åren vunna ära icke förmådde uppehålla svenska härens
anseende och gifva den framgång.
Biografiska. Uppgifter. Carl Gustaf Wrangel föddes på Skokloster den 13
Dec. 1618. Fadren var fältmarskalken Herman Wrangel. Modren fru Margareta Grip.
Carl Gustaf ingick i statens tjenst 16*9, och fortskyndade sedan från den ena
befordrfn-fen till den andra. Vann segren vid Laaland 1644. Riksamiral 1687. Afled den S4
Juni 1676. Begrafven i kyrkan vid Skokloster. Gift med fröken Anna Margareta von
Haugvitx.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
