Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 80. Gustaf Otto Stenbock (Ehrenstrahl. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenskame. Desse slogo anfallet tillbaka, men då äfven’ en stark fördelning
Holländare förenade sig med fienden, måste Svenskarne taga till flykten. I
Nyborg angrepos Svenskarne åter från både lands- och sjösidan. Den af 5000
man utgjorda återstoden måste då gifva sig fången. De båda befålhafvarne
Stenbock och Sulzbach undkommo med möda på en liten fiskarebåt midt igenom
den Holländska flottan. Carl X:s infall, att när «cfanden tog getterna, kande
han tagit bocken med«, torde snarare böra tillskrifvas hans häftiga rörelse vid
den bittra underrättelsen, än någon rättvis vrede mot Stenbocks person. Efter
konungens död blef Stenbock riksamiral, ett embete, som ådrog bonom hans
andra stora olycka. Han skulle 1675 afsegla med flottan till Pommern och
dit öfverföra trupper, men utrustningen blef sent färdig, motvindar i skären,
stormar på hafvet, sjukdomar oeh misstag om signalerna förskingrade och
förstörde flottan, så att Stenbock med oförrättadt ärende återvände med hvad
som återstod efter dessa motgångar. Han blef då förklarad «oförmögen att
riksamiralsembetet vidare bekläda«. Denna vanära skulle han väl knappast
förmått bära, om icke konungen anförtrott honom befälet till lands emot
Norrige, hvarvid han ådagalade utmärkt klokhet och tapperhet. Han slog
på Hisingen 1678 den utmärktaste af Danmarks fältherrar, Gyllenlöw, och
upphäfde den af fienden började belägringen af Bohus fästning. Fälttagens
mödor bede emellertid undergräft hans helsa, och ban nödgades, sedan han
sålunda återställt Sin krigareära, draga sig tillbaka till det enskilda lifvet.
Han afled några få år derefter.
Bjoqbafiska UpfciFTEft. Guitaf Otto Stenbock födde» den 7 September
1.614. Föräldrar: riksrådet Gustaf Stenbock och Beata Margareta Brahe. Gustaf
Otto blef ryttare 1631, kornett 163S, major 1686, öfverste 1638, generalmajor 1643.
general 1643, grefve s. å., riksråd 1680, rikstjgmästare 1633, ttltmarskalk 1686. Han
led nederlaget på Fyen 1639, blef riksamiral 1664 ocb afsattes 1673. Befälhafvare
mot Norrige 1676—7*. Afled i Stockholm den «4 Sept. 1683. Han blef gift först
med Brigitta Hom 1648, oeh efter hennes död med Catharina Christina De la
Gardie 1638. Sonen Magnu* med sednare giftet är en af Sveriges störste bjeltar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
