Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 88. Erik Lindsköld (Gripsholm. Wetterling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK LINDSKÖLD.
GRBFYE, KUNGLIGT RÅD.
Glada Lindsköld, fast din Ura
Tar af tjelfva purpurn glant,
Md du ej försmå att bära
Från Apollot träd e» krans.
Fbc Nordbnflycht.
Från den tid, då lärdomen begynte göra börden företrädesrätten stridig till
rikets embeten, framstår bilden af Erik Liudsköld, glänsande fastän omgifven
af skuggor. Såsom student i Upsala försvarade en ung Lindeman under
professor Figrelii presidium en dissertation i konung Carl Gustafs närvaro.
Studenten hade valt till ämne beskrifningen på en rättskaffens rådsherre, i
anledning af Gurtii berättelse om Alexander och hans vän Hephffistion. Det
för tillfället passande ämnet och Lindemans snillrika föredrag väckte genast
uppmärksamhet Såsom lärare först åt amiral Bjelkenstjernas son och
sedermera åt Carl Gustafs egen, grefve Gustaf Carlsson, fick han tillfälle att
utbilda sig under utrikes resor. Han blef under sin frånvaro utnämnd till
professor vid det nya universitetet i Lund, men afsade sig professionen för
att ingå vid kungl. kansliet Hans skicklighet derstädes blef snart bemärkt
Han adlades och skickades till Polen såsom biträde åt ambassadören Clas
Jott Tiden af hans egentliga inflytande inträffade dock först med Carl XI: s
regering. Denne konung använde bonom alltmera vid sitt kabinett, utnämnde
honom till kungligt råd och upphöjde honom på en gång till friherre och
grefve. För sin upphöjelse hade han väl till en stor del att tacka just
professor Frigelius, hvilken blifvit Carl XI:s lärare och af honom under namn
af Gripenhjelm adlad och intagen i Rådet Lindskölds inflytande
öfverträf-fade och till och med snart utträngde den gamle lärarens. Den mäktiga
adeln hade spänt sin båge för högt Den betraktade bland andra äfven
Lindsköld med missnöje, men fann i honom en klok och farlig motståndare.
Han var djupt invecklad i reduktionsverket, hvartill han icke blott styrkte
konungen, utan äfven ledde hans åtgärder. Afund och förtal kunde derföre
icke fela. Man sökte uttränga Lindsköld ur konungens förtroende, han
beskylldes för egennytta och förderfliga anslag; men konungen fortfor att
omfatta honom med vänskap. Vid 1686 års riksdag anförtrodde konungen
landtmarskalksstafven i hans hand, och Lindsköld blef sålunda den första man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
