Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 120. Ulrika Eleonora d. y. (Hesselby. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ULRIKA ELEONORA, d.t.
BEGEBA.NDE DROTTNING.
Finns den frid, från Jorden skildes,
Ej i himmelen igen?
1Sär du dolda fel begråter,
Mot en dlid din orätt minns,
Välgifr, umbär, tål, furtåter:
O, då vet du att den finnt.
Franzén.
V id fem års ålder förlorade Carl den elftes yngsta dotter sin ädla mor.
Hon blef derföre uppfostrad af sin sträfva ocb stränga farmoder. Af
naturen hade hon ett inskränkt förstånd, och mycket bidrog till hennes
själs-nedstämning och förtryck den nedslående jemförelsen med hennes äldre
syster, Hedvig Sofia, som utvecklade behag och dygder, hvilka tillvunno
* henne allmän kärlek och beundran. Hedvig Sofia blef också förmäld med
den älskvärde hertig Fredrik af Holstein, medan Ulrika Eleonora
qvarstan-nade såsom ogift vid Svenska hofvet. Ensam hos farmodern, sedan hennes
bror Carl XII tågat ut på sina härfärder, kände hon sitt hjerta alltmera
förtorkad t, till dess prins Fredrik af Hessen-Cassel, som var enkling efter
sin första gemål, lyckades ingifva henne en blind kärlek. Emot konungens,
sin broders, vilja, förmälde hon sig med prinsen. Carl, som alltid för sin
syster visade broderlig ömhet och välvilja, utnämnde sin svåger till
gene-ralissimus för svenska armén. Han hade förlåtit systern, att hon under
bans frånvaro låtit öfvertala sig att emottaga regeringen; men det tyckes,
som hon emot honom blifvit intagen af en köld, nästan ett hat, hvilket
möjligen hade sin första rot i den högre ömhet, som han cgnat den äldre
systern. Då han från Turkiet återkommit till fäderneslandet, reste ban en
gång helt hastigt för att träffa Ulrika Eleonora i Wadstena. De båda
syskonens möte var kort, och man vet ingenting närmare derom. Då
dödsbudet om hans blodiga fall anlände, medförande hans genomskjutna hatt,
förvånade och rörde det föga hennes hjerta. Hon hade för sin gemåls
Önskningar, hvilken man svårligen kan befria från skulden af medvetande
till mordet, uppoffrat syskonkärleken. Samma afton» som hon erhållit un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
