Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 188. Gudmund Göran Adlerbeth (Sergel. Wallgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett nytt tidehvarf, ehuru visserligen af hans samtid mindre bemärkt Sn af
följande tider. Man vördade och uppfattade Adlerbeths person likasom hans
skaldskap, men det djupa inflytande han utöfvade på hela den vittra bildningen
verkade utan att man så noga urskiljde det. Hans öfversättningar af
Yir-gilius (trenne upplagor), Horatias och Ovidius lärde isynnerhet den svenska
ungdomens öra att urskilja harmonien i en Svensk orimmad versbyggnad.
Men Adlerbeth har äfven såsom offentlig man vunnit en fira, som utgör ett
lysande drag i våra häfder. Ehuru en af Gustaf lll:s förtrognaste vänner,
uppträdde han vid 1789 års riksdag, då konungen ville genomdrifva
antagandet af den så kallade förenings- och säkerhetsakten, emot sin kunglige
vän, talade med frimodig värma och värdighet, samt besvor konungen, »vid
Gud, vid sin thron, vid sitt hjerta, sitt ädelmod, vid samtid och efterverld,»
såsom orden föllo, att förunna ridderskapet och adeln betänketid.
Adlerbeths tal gjorde ett djupt intryck, så att konungen beviljade hvad som
begärdes, och sålunda gjorde den uppoffringen, att tillåta en af sina lifligast
bedrifna planer just i afgörandets ögonblick uppskjutas genom en af hans
egna vänner. I sitt enskilda lif hade Adlerbeth flera egenheter. Han var
i sitt umgänge älskvärd och intagande, han uppfattade andras meningarmed
lätthet oeh uppskattade dem med rättvisa, äfven då de voro nya och
dristiga. Det var ett serdeles behag, som han förmådde att gifva åt samtalet
i vänners krets. Men hans sparsamhet syntes stundom öfverdrifven. Han
egde en ärfd egendom, Ramsjöholm i Småland, hvilken han utvidgade och
förbättrade med sina besparingar. Före sin död skänkte han ett litet hemman
till en skolinrättning i födelseorten. Han umgicks, efter konung Gustaf IILs
död, förnämligast med de vittra vänner, som voro med honom jemnåriga.
Somrarna tillbragte han merendels på sin egendom. Intill sin sista stund
bibehöll han en ovanlig helsa och styrka. Han afled stilla men hastigt i sitt
bokrum på Ramsjöholm.
Biografiska tJppciFTEH. Gudmund Göran Adlerbeth (öddes den 21 Maj
1781 i Jönköping. Fadren: assessorn Jakob Fredrik Adlerbeth. Modren Arma Maria
Spalding. E. o. kanslist 1771. Protokolls-sekreterare 1774. Riks-antiqvarie och
konungens handsekreterare 1778. Åtföljde konungen p& hans italienska resa 1783.
Riddare af nordstjerne-orden 1784. En af svenska akademien vid dess stiftelse 1786.
Kommendör af nordstjerne-orden 1801. Statsråd 1809. Friherre s. i.
Serafimer-riddare 1814. Erhöll afsked från statsridsembetet 1815. Afled d. 7 Okt. 1818. Gift
t med Carin Ridderborg 1781. Sonen Jakob, expeditions-sekreterare, bar äfven vunnit
ett namn bland svenska vitterbeten« idkare och befordrare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
