Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fam. 2. Phytometridae.
Lythria purpuraria, Vanliga Purpurmätaren, 21-25 (taf. 50, fig. 4). Framvingar
gröngula med 2 röda tvärband, som stundom äro otydliga; bakvingar orangegula; alla vingarna
med röda fransar. Ej sällsynt i södra Sverige. Juli-aug.
Odezia atrata, Allmänna Sotmätaren, 24-28 (taf. 50, fig. 5). Vingarna på båda sidor
sotsvarta, utan teckningar. De främre med smal snöhvit kant kring spetsen (synes ej på
figuren). Allmän åtminstone upp till Ångermanland på ängar och fält, där larvens
näringsväxt, hundlokan, växer. Juni-juli.
Anaitis plagiata, Johannisört-Taggmätaren, 35-37 (taf. 50, fig. 6), Framtibier kortare
än halfva låren, i spetsen beväpnade med en tagg. Framvingar askgrå, med många tydliga
mörka tvärlinier, af hvilka 3 och 3 sammanslutna och tydligare än de andra på hvardera
sidan begränsa midtfältet och i framkanten ändas i en hvarje liniegrupp motsvarande mörk
fläck. Nära vingroten en svart tvärlinie, och den skarpa vingspetsen delad af ett rödbrunt
snedstreck. Bakvingar hvitaktiga, mot utkanten brunaktiga. Ej sällsynt i södra Sverige.
Juni-juli. Larven lefver på johannisknopp (Hypericum).
Cheimatobia brumata, Allmänna Frostfjärilen, 25-28 (hane) (taf. 50, fig. 7 [1]). Framtibier
längre än halfva låret, utan tagg i spetsen. Palper korta, ej synliga uppifrån. Hanen har
tunnfjälliga, halfgenomskinliga vingar med trubbig spets och afrundad utkant; de främre äro
gråbruna med mörka, vågiga tvärlinier, som ofta äro otydliga eller alldeles saknas; de bakre
äro matt brungrå med eller utan ljusare tvärband. Honan är omkr. 6 mm. lång, mörkgrå,
med korta, jämnbreda i utkanten fransigt håriga vingstumpar, hvilka hoplagda ej nå till
bakkroppens midt; fram- och bakvingar af samma färg och teckning. Allmän i södra Sverige.
Hanen flyger i okt.-nov. Honorna krypa uppför stammarna på fruktträd i trädgårdarna
för att på dem lägga sina ägg, som öfvervintra. Larverna, som ofta göra stor skada på
fruktträdens blommor och blad, äro ljusgröna, med grönt hufvud och gröna bröstfötter samt
med 3 hvita längdstrimmor på hvardera sidan. Genom att kring trädens stammar vira
kransar bestrukna med något klibbigt ämne brukar man söka hindra honorna att krypa upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
