- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Förra delen /
153

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om sina länder och hufvudet besmordt med olja. Denne unge
man gick all staden igenom och ropade med hög röst:
»Borgare, svenner och fremlingar, konung Altistrates •) låter bjuda
eder alla, ingen undantagande, att komma till badet, som i

dag står hvar man öppet, och sedermera öfva eder med honom
i allahanda lekar.» Ty på den tiden var det sedvanligt icke
allenast i Cyrene, utan i hela det landet, att konungen
understundom lät tillreda allmänna bad, livartill hvem som helst
hade tillträde och efter hvilka man plägade anställa
hvarjehan-da lekar och öfningar, deruti konungen sjelf icke försmådde att
mäta sig äfven med den ringaste, vare sig inföding eller fremling.

Då Apollonius hörde detta påbud, gick äfven han till
badet, aflade de grofva och orena kläder, som fiskaren skänkt
honom, samt badade med de öfriga.

Kort derefter kom ock konung Altistrates med många
herrar och tjenare alt bada, och begynte sedermera lekarne med
att fatta en stor trissa, den han med all makt lät löpa, och
en hvar, som kunde gripa den, lät den straxt löpa tillbaka till
konungen. Som nu trissan kom i full fart, tog Apollonius
densamma med stor behändighet, att hvar man förundrade sig
deröfver, och dref den med sådan kraft tillbaka till konungen,
att denne tyckte 6ig aldrig hafva sett någon så öfvad i denna
lek, hvarföre han bad alla de öfriga att vika undan och
fortsatte sedermera en lång stund leken med Apollonius ensam.
När omsider tiden var inne att sluta, och konungen återvände
till sitt slott, sade han till sina tjenare: »I sanning jag någon- ’
sin haft en sådan medkämpe i någon lek, som en ung man i
dag efter badet; men hvem han är, har jag ej kunnat få veta;»
befallte sä en af tjenarne att göra sig underrättad härom.
Denne sprang genast tillbaka till badet, för att efterse hurudan drägt
den unge mannen bure, och då han nu såg honom påtaga
fiskarens ringa klädning, fann han, att ynglingen måtte vara en
skeppsbruten, hvilket han skyndade att förkunna konungen.
Denne befallte, att den skeppsbrutne skulle bjudas att spisa i
slottet vid konungens bord, och, om han blygdes för sina grofva
och orena kläder, skulle man gifva honom nya, af de bästa i
slottet funnes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:01:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free