Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"för mina bästa vänner; hvad betyder det dä, att J sörjen vid
min ankomst? Jag fruktar högeligen, att eder sorg äfven gäller
mig.» Dä ropade både Strangulio och hans hustru: »Gifve
Gud, att någon annan hade förkunnat dig de sorgeliga tidender,
som vi nu måste till dig framföral Din dotter Tarsia sjuknade
häftigt in för kort tid sedan och är död vorden.» När
Apollo-nius detta hörde, blef han $å sorgfull och bedröfvåd, att han
en lång stund icke visste till sig, sade dock omsider till
Stran-gulio och dennes hustru: »Är min dotter död, som J sägen,
dog då med henne äfven det guld och silfver, de ädelstenar och
klenoder, som jag lemnade eder tillika med henne?» ty han
begynte misstänka, att allt icke var som det horde. Men
Dio-nysias skyndade efter alla dessa dyrbarheter, dem hon egde i
behåll, ty hon hadc låtit sin dotter pryda sig dermed, lemnade
dem till Apoilonius och sade: »Hade det varit Guds vilja, så
skulle vi lika troget till dig återlemnat din dotter Tarsia, som
vi nu återgifva dig dessa skatter; men det kan, Gud bättre,
nu icke ske. Allenast hennes graf kunné vi visa dig, och hafva
stadens invånare låtit deröfver resa en skön vård af koppar,
för de många välgerningar, du denna stad bevisat.» Dä trodde
Apoilonius, att så i sanning var, som man honom berättat, och
gick allena att beskåda sin dotters graf, och då han läste
inskriften deröfver, suckade han och sade: »Mina ögon se nu min
dotters graf och kunna dock ej gråta, ty dertill är min sorg
för stor. Farväl, farväl, min dotter kär! Först i Guds rike
får jag dig återsei» Och så gick han genast åter om bord på
sitt skepp och lade sig nederst i bottnen deraf, sägande sig der
vilja förvänta dödens tillkommelse. Men skepparen styrde
kosan till Tyrus. Dock, sedan de några dagar seglat med god
vind ditåt, uppkom en väldig storm, som dref dem ur sin kurs
och tvingade dem att landa vid Machilenta, der Tarsia då var.
Samma dag, de dit anlände, firades i d>nna stad en stor
högtid med pipor, basuner, trumpeter och allehanda strängaspel.
När Apoilonius hörde detta buller, frågade han skepparen hvad
på färde var och hvad detta betydde. Skepparen svarade:
»Herre konung! öfvergif nu all sorg och gör dig glad, ty vi äre
komne till en stad, der hvar man sig fröjdar.» Men Apoilonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
