Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eniedlertid drefs Pelle på sin skeppstucka hela dagen hit
odi dit af vågorna, men mot aftonen såg han land, och nn
gjorde han sig lös från luckan och simmade dit. Då han
upp-kommit pä Stranden, markte han, att han landat just på samma
ställe, som förra gången, od» detta var honom icke så
behageligt att erfara. Inga penningar har jag nu, tänkte han, med
hviika jag, som förra gången, kan befordra min framkomst,
och skulle nöfrarne, dem jag utplundrat, öfverkomsna mig, så
har jag iDtet annat än en skamlig död att förvänta. Dock, som
habs samvete var rest och han aldrig varit van vid annat än
att sätta på himmelen ån förtröstan, lade han sig helt jugn att
sofva under samma träd, som förra gången beskuggat hans
Dattläger. Han hade dock icke länge sofvit, då han väcktes
deraf, att en kall hand strök honom om pannan. Han spratt
till, slog upp ögonen och nu märkte han bredvid sig stmma
gast, hvars skald han förra gången betalt. Denne sade: »Min
befriare! förr än jag förmodat har den stund kommit, då jag
mot dig kan visa min tacksamhet. Säg mig fritt hvad du för
din jordiska lycka anser nödigt, och det skall genast uppfyllas.»
— »Hm!» svarade Pelle, »för min lycka vore väl det
angelägnaste, att jag kunde komma’till Armeniens hufvudstad, innan
det skeppet, som förer prinsessan, anländer.» — »Der,» iirföH
gasten, »skall du vara innan tuppen gal första aattväckten.»
Och derpå tog gasten, Pelle på ryggen, och ungefär så fort, som
tanken flyger, nedsattes han midt på torget i Armeniens
hufvudstad. Derefter sade gasten? »I hvad som heidst du
behöf-ver någon fremmande hjelp, så tänk blott p& mig och jag skall
genast vara vid din sida.» Vid dessa ord försvann gasten och
lemnade Pelle i glad förundran öfver hvad honom vederfarits^
Medan han stod så, begrundande hvad han skulle sig
företaga, såg han nära bredvid sig en skylt, som tillkännagaf, att»
kohungens hofskomakare flerstädes bodde. Då Pelle nu
erin-drade sig, att han i sin barndom sysselsatt sig med detta
bandt-verk, ingick han till skomakarmästsren., angaf sig för en
resande gesäll och begärde arbete. Mästaren mätte den
inträdande, i sjömanskläder utstyrda gästen, noga med ögonen och
svarade derpå: »Om jag kan hos mig behålla eder, det beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
