Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mildes med K, Philip den djetfve i Frankrike, hvars systér Planche ir
1869 blifvit förmald med Fernando de la Cerda, infant af Castiiten, men
efter dennes död ir 1878 itervändt till sin broder och sannolikt från
Spanien medfört amnet för den af Adans versifierade romanen, deri man,
med frånskiljande af de inånga deri inflätade episoder, återfinner alldeles
samma handelser, som i nu ifrågavarande saga. En förtrollad hast med
samma egenskaper som den, hvilken här förekommer, igenfinner man för
Öflrigt äfven i The Squieres Tale bland Cbaocers omkring 1390
författade Canterbury Tales (Chabckr, Poetical Yorks. London 1843,
s. 80, 81), i romanen om Yaientln och Urson från I8:de
århundradet, samt i Cebvantes’ Don Qvixote. L. Yl, c. 8 (Keigbtt.ey, 1. c., s.
40—69 , 78).
Att den svenska folkboken haft ett tyskt original röjer sig tydligt
af dylika öfversättningar, som si det blåa afståndet» (in blauer Ferne),
»hvirfvel» (WNr&ef-skruf) o. s. v. De enda upplagor Utg. sett, aro:
»Träd-Hasten. eller Så blefwo de fasligt lyckliga. Stockholm, Elméns och
Granbergs Tryckeri, 1884,» 16 sid., 8:o, samt »En mycket märkwärdig
Historia om den flygande Träd-Hästen eller Så blefwo de mycket lyckliga.
Lund 1834, i Lundbergska Boktryckeriet,» 16 sid., 8:o. — En annan*
öfversättning af denna saga förekommer i H. Rfbac, Sagor och
Berättelser ur Tusen och en Natt, s. 98—138: »Trollhästen.»
Då man en gång uti Schiras, Persiens hufrudstad, firade det nya
årets fest, framträdde inför konungen en Indian, medförande en bäst utaf
träd, hvilken hade den egenskapen att, blott man rörde på en i dess1
mahn befintlig skruf, kunna flyga bvart man behagade. Konungen
önskade högeligen blifva egare af detta märkvärdiga konstverk, men
Indianen ville ej afyttra det med mindre än att ban 1 utbyte erhölle
konungens dotter till gemål. Då konungen syntes tveka-, ropade hans son, prins
Firuz, att man närmare borde pröfva hästens egenskaper innan man
biföll en så förmäten fordran, hvarpå ban kastade sig upp på trädbästen
och rörde på skrufven såsom han nyss sett Indianen göra. Genast höjde
sig hästen i luften och det så bögt, att han snart med prinsen försvann
ur åskådarnes åsyn. Indianen knäföll för konungen och bad, att man ej
måtte tiiiräkna bonom den olycka, som kunde bända; ty prinsen hade
väl sett huru man borde göra iör att få hästen att stiga, men ej huru
det tiilglnge att få honom ned igen. Konungen, bestört öfver sin sbns
försvinnande, befallte att Indianen skulle kastas i fängelse, och vore ej’
prinsen inom trenne månader tillbaka, skulle konstmakaren föras till
döden. Prinsen hadc emedlertid stigit så högt upp, att han inneriigén
önskade återvända till jorden; men ju mer han vred på skrufven, desto
mera höjde sig hästen. Lyckligtvis varseblef han dock till sltit, efier
närmare undersökning, en annan skruf i bästens ena öra, och knappt hade
han börjat vrida derpå, innan det åter bar utföre. Så stannade hen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
