Svenska folket genom tiderna / 1. Sveriges förhistoriska bebyggelse / 59 (1938-1940) With: Ewert Wrangel Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt äldsta bondesamfund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I flintgruvan. Man kom under yngre stenålder underfund med att flintan gärna uppträdde i anslutning till kritavlagringar; om man grävde sig ned i dessa, kunde den förträffliga varan erhållas i långt större utsträckning än vid uppsamlandet av de i markytan åtkomliga blocken. Man började därför bedriva verklig gruvdrift. Ett flertal dylika gruvor ha undersökts i Södra Sallerups och Kvarnbys kritlager strax intill Malmö. Mot ytan avteckna sig dessa som sotfärgade, halvcirkelformiga gropar, men de egentliga gruvgångarna ha för länge sedan störtat igen, och deras existens antydes endast av de redskap, som stenåldersmannen använde, när han grävde sig igenom det mjuka materialet för att komma åt de eftertraktade flintblocken, och som numera påträffas inbäddade i själva kritan. Det var huvudsakligen hackor och yxor av djurhorn. Efter J. Lechler, »5000 Jahre».

minsta mellansvenska museerna. Exporten från Skåne — och naturligtvis
också från Danmark — har i främsta rummet gått norrut, mot mellersta
Sverige, men färderna gingo även längre än så. Från Västerbotten föreligger
ett slutet fynd av över 70-talet flintyxor av skånskt fabrikat, det största
i sitt slag från hela landet, Skåne ej undantaget. Yxorna påträffades invid
Byske älv å Bjurselets ägor i Skellefteå socken, på något över 1/2 m:s djup
under markytan, stående med eggen nedåt i en krets av närmare 2 m:s
diameter. Fyndplatsen ligger mer än 1,000 kilometer från Skåne;
avståndet ger en god föreställning om vilka vidder den skånska handeln med flinta
kunde omspänna.

Ett spörsmål av intresse är givetvis, vad den skånske bonden kan tänkas
ha fått i utbyte för sin begärliga handelsvara. Frågan lämnar fantasien
fritt spelrum, då vi direkt ur fyndmaterialet ej erhålla några som helst
upplysningar. Men de för stenålderns människor tillgängliga möjligheter,
som den mellansvenska bygden erbjöd, synas ej ha varit av annan art än
de, som t. o. m. i större utsträckning utnyttjades söderut. Vi kunna under
sådana omständigheter ha välgrundad anledning framkasta frågan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>