Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det bör ha varit en tid av goda konjunkturer, och för germanerna
måste rika tillfällen ha givits till vinstbringande affärer och transaktioner
nere på kontinenten vid denna tid, eftersom guldet kunde flyta in i så ymnig
mängd till det avlägsna Sverige. Den väsentligt bidragande orsaken till det
plötsliga materiella välståndet är säkerligen att söka i det stora, slutgiltiga
germanska stormanloppet mot romarriket, vilket förde med sig ett
definitivt upprivande av den från Rhen- till Donaumynningarna sammanhållna
gränslinjen. Det skedde under årtiondena omkring år 400. År 376 gingo
västgöterna över Donau, och ett kvartsekel senare bröto de under sin
ledare Alarik in i Italien. Ungefär samtidigt förskaffade sig
germanskarorna i väster tillträde till Gallien, och Rhenförsvaret bröt samman.
Kejsaren i Rom hade inte mycket annat att göra än att som åskådare
deltaga i det spel, som ryckte allt större stycken av hans välde ur händerna
på honom. Ett sista men otillförlitligt stöd fick han i en härsmakt, som
helt behärskades av germanerna, men när tiden var mogen, avsatte
germanhärens befälhavare, Odovakar, skuggfiguren på kejsartronen i Rom. Han
lät utropa sig till konung över trupperna i Italien och ansåg sig i den
egenskapen även vara de där bosatta romarnas rättsliga överhuvud.
Vi ta säkerligen inte miste, om vi sätta detta händelseförlopp i direkt
samband med guldströmmen till Nordeuropa. Industricentra och
marknadsplatser i Södern kommo alltmer under germanernas kontroll, och i den
intergermanska handeln kom guldet i omlopp som aldrig tillförne. Det var
en glansfull, överansträngt rik tid, men det var också en kristid.
Så länge oro och kaos härskade ute i Europa, kunde nordbon skära
guld med tälgknivar, men i och med att normala förhållanden åter inträdde
på kontinenten, var Sveriges guldålder till ända. Detta faktum får
emellertid inte tolkas som en katastrof för det nordeuropeiska bebyggelseområdet.
Att guldet så småningom försvann ur handeln efter mitten av 500-talet, är
en allmäneuropeisk företeelse, som slutar med att silvret under 700-talets
lopp blir den helt dominerande värdemetallen.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Guldhalskrage från Ålleberg i Karleby socken,
Västergötland, ett av den svenska guldsmedskonstens förnämsta arbeten från yngre järnålder.
Halskragen är sammansatt av trenne över varandra lagda, hoplödda guldringar, och i
springor och fogar mellan dessa har inpassats ett myller av bildframställningar, djur,
människor och människohuvuden, utskurna i guld och rikt filigranornerade. Liknande
guldsmycken ha påträffats i Höne i Västergötland samt vid Färjestaden på Öland. De ha
tillverkats under 500-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
