Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om den arkeologiska forskningens medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Utgrävning 1935 av en bålgrav frän vikingatiden vid Årby gård i Rasbokils socken, Uppland.
Skeletten i förgrunden tillhöra en häst och en vinthund, som fått följa sin herre i graven. |
OM DEN ARKEOLOGISKA FORSKNINGENS MEDEL.
När man vandrar genom museisalar och utställningshallar med
arkeologiskt material, får man lätt det intrycket, att forskningens enda strävan
är att typ efter typ sammanföra den brokiga fyndmassan, att åt varje
enskild fornsak ge dess rätta plats i ett kronologiskt schema. Men det är en
felsyn. Museernas stenyxor, bronssmycken och järnsvärd skola i första
hand betraktas med samma ögon som arkivens samlingar av handskrifter,
de äro liksom dessa historiska dokument, som berätta om en svunnen tid.
De ha det företrädet, att de för den oinvigde oftast äro roligare att se
på och kunna ge en viss estetisk njutning eller skänka fantasien en rikare
näring än böcker och luntor som utställningsföremål, men de ha också
den nackdelen, att de tala ett språk, som många gånger är oändligt mycket
svårare att förstå än den mänskliga skriften på pergament och papper.
För forskaren vid pergamentsrullen och forskaren bland stenyxorna är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/1/0404.html
