Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så var även förhållandet
med två självständiga
barnbördshus i
Stockholm. Särskild avdelning
för barnsjukdomar
öppnades vid Lunds lasarett
år 1900. Tre fristående
barnsjukhus funnos
dessutom, ett i Göteborg,
sedan 1869, två i
Stockholm, sedan 1854, resp.
1890. I övrigt funnos vid
1900-talets början endast
odelade lasarett.
Det är först i vårt
århundrade, som i
nästan rastlös takt den
differentiering i denna
mångfald av
specialavdelningar ägt rum, som
är utmärkande för så
många av våra större
lasarett. Tendensen har
härvid varit att i varje
län få till stånd ett
lasarett så fullständigt som
möjligt med hänsyn till specialavdelningar och utrustning. Denna
koncentration av specialvården till större s. k. centrallasarett har möjliggjorts
genom den storartade utvecklingen av våra kommunikationsmedel och den
därav framgångna moderna ambulansverksamheten, som för ödesdistrikt
jämväl tagit flygplan i sin tjänst.
Det skulle föra för långt att här i detalj följa lasarettsväsendets vidare
utveckling under de senaste decennierna. Det får räcka med några
antydningar om läget vid 1930-talets början. Självständiga medicinska och
kirurgiska avdelningar hade då ytterligare inrättats vid 4 sjukhus i Stockholm,
vid lasaretten i Norrköping och Stocksund samt vid 18 länslasarett.
Sammanlagda antalet sängplatser-vid rikets alla • medicinska avdelningar upp-
Framgångsrika läkare ha i folkfantasien spelat en minst
lika stor roll som i verkligheten — en yppig flora av
legender har vuxit upp kring exempelvis
Stockholmsläka-ren Carlanders (»Död-doktorns») outtröttliga och
välsignelserika kamp mot det mänskliga lidandet. Men sällan
har legendbildningen kring en läkares livsverk byggt pä
fastare underlag än beträffande »Enköpingsdoktorn», den
1924 avlidne Ernst Westerlund, som i ett par årtionden
utan tvivel var landets mest anlitade läkare. Lika
mycket genom sin förbluffande människokännedom, sin varma
mänsklighet och träffsäkra psykologi som genom sin
ovanliga förmåga som diagnostiker, blev han sin samtids
kanske framgångsrikaste neurosläkare. — Här ses ■>
Enköpingsdoktorn» i sin ryktbara droska åka ut på ett av
de många sjukbesök, som tillsammans med en väldig
mottagningspraktik fyllde denne rastlöst verksamme
människoväns långa arbetsdag. Foto. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
