Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re, John Stuart Mill och
Herbert Spencer, blevo
översatta och flitigt
studerade. Det högsta
värdet för Mill var den
personliga friheten, som han
bestämde i sitt huvudverk
»On libertv» [Om [-friheten],-] {+frihe-
ten],+} 1881 överfört till
svenska av verdandisten
Hjalmar öhrvall, med
tiden professor i modevetenskapen fysiologi. Utvecklingsläran tillämpades
i stor stil på den andliga odlingens område av Spencer, som särskilt
inriktade sig på etiska, sociologiska och pedagogiska spörsmål. Den av Jeremy
Bentham, utilitarismens fader, uppställda satsen »största möjliga lycka för
största möjliga antal människor» blev ledande för de politiska och sociala
opponenternas strävanden. I »Sömngångarnätter på vakna dagar», där
Strindberg ger en profetisk översikt över det nya i åttiotalet, har han
Stor anslutning fick under 80- och 90-talen det av
fritän-karagitatorn Viktor E. Lennstrand stiftade och ledda
»Utilistiska samfundet». Han verkade genom föredrag
och skriftställarskap över hela värt land och blev gång
på gång åtalad för hädelse eller förnekelse och dömd till
fängelse. Efter varje frigivande fortsatte han med
glödande patos och brinnande övertygelse sin ateistiska och
utilistiska förkunnelse. — Pä fotot här, av »Utilistiska
samfundets» styrelse, ses han sittande längst till höger,
bakom honom C. A. Magnusson och till vänster om
denne Ernst Hellberg. Kungliga biblioteket.
utgående positivismen, en
filosofisk åskådning, som
inriktade vetenskapen på
det i erfarenheten givna.
Denna riktning fick
under åttiotalet många
entusiastiska anhängare i
Sverige, både bland
intellektuella och arbetare.
Nära besläktad med
denna strömning var den
engelska utilitarismen, som
på det etiska området
uppställde nyttan som
högsta princip och som
bedömde människans
handlingar som medel för
enskild eller allmän lycka.
Dess förnämsta företräda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
