Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800-talets »sport» (ordet var ännu inte präglat) var i stort sett synonymt antingen med
bad (jfr band 11, sid. ‘Hl) eller, för vintern, kälk- och skridskoåkning (skidan vann
endast långsamt insteg och blev populär först under detta århundrade, i Sydsverige
egentligen först på 1930-talet). Denna roliga bild (ur »Ny illustrerad tidning» 1870) visar hela
Stockholm på skridskor på Nybroviken (skridskoåkare i Stockholm på 1700-talet, se band
5, sid. 55). Något begrepp om sportsmässig klädsel hade man inte, och åsynen av damer
i krinolin och herrar i cylinder och promenadkäpp slående rovor på isen var därför
dubbelt komisk. -— Träsnitt efter teckning av K. A. Ekwall.
halsbrytande övningar. Dessa frivilliga gymnastikföreningar voro den
jordmån, i vilken den engelska idrotten hastigt skulle slå rot och sprida sig, ty
för de spänstiga och vältränade gymnasterna voro idrottsgrenarna utmärkta
och intresseväckande tillämpningsövningar. Idrotten kom också till en
början att mest drivas av gymnastikföreningarna, och man ville ej erkänna
dess särställning. Således kallades de första tävlingarna »gymnastiska
tävlingar» och senare då detta namn ej ansågs riktigt täckande blev det —
»tävlingar i kroppsövning».
Att man kan fastslå ett bestämt årtal för idrottens start i Sverige beror
på en händelse just inom den frivilliga gymnastiken. År 1880 företog
nämligen Stockholms gymnastikförening sitt första berömda »vikingatåg» till
383
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
