- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / Översikts- och registerband /
264

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid sidan av skogarna ha järnmalmsfyndigheterna en särskilt stor
betydelse bland Sveriges råvarutillgångar. Järnhanteringen var också länge
den ledande industrien. Men som redan nämnts var den trots allt inte
särdeles imponerande till sin storlek, jämfört med senare förhållanden. Under
1830-talets andra hälft synes järnexportens värde ha uppgått till endast
omkring 17 miljoner kr. om året eller i hästa fall någon miljon mer, vilket
dock för den tiden var en mycket betydande summa, omkring 60 °/o eller
mera av exportens totalvärde.

Sedan dess har järnhanteringen utvecklats mycket starkt i olika
riktningar. Vid sidan av järnhanteringen har verkstadsindustrien vuxit upp,
och under innevarande århundrade har den blivit en av Sveriges allra
viktigaste exportindustrier. Och slutligen har också järnmalmsexporten nått
en väldig omfattning. Vid mitten av 1800-talet var exporten av järnmalm
förbjuden, och ännu så sent som på 1880-talet spelade den mycket ringa
roll. Först under det nuvarande århundradet blev den en faktor av verkligt
stor betydelse i Sveriges ekonomiska liv.

Om man lägger tillsammans varugrupperna »metaller och produkter
därav» samt järnmalm, svarade de år 1936 för en exportsiffra på omkring
542 miljoner kr. Exporten av trävaruprodukter samt papper och
pappersmassa utgjorde samtidigt omkring 642 miljoner kr., och summan av de
båda grupperna steg alltså till inte långt ifrån 1,200 miljoner kr. En
jämförelse med motsvarande siffror från slutet av 1830-talet, d. v. s. högst
omkring 24 miljoner kr., kan av flera skäl endast bli ytterst ungefärlig. Dels
förelåg det vissa olikheter i konjunkturhänseende mellan de båda
tidpunkterna, och dels måste man också ta hänsyn till förändringarna i den
allmänna prisnivån. Den sistnämnda omständigheten är den ojämförligt
viktigaste, och den påkallar en reduktion av siffrorna för 1936. Men även om
man gör en ganska kraftig justering nedåt, exempelvis till 750 å 800 miljoner
kr., blir skillnaden mellan de båda perioderna ofantlig.

I själva verket har också exportindustriernas väldiga expansion varit
den drivande faktorn i Sveriges industrialisering under de senaste hundra
åren. Genom exportindustrierna ha stora kapital tillförts landet, men minst
lika viktigt är det inflytande, som dessa industrier utövat på den finansiella
organisationen och företagarväsendet samt på den tekniska utvecklingen.
På det finansiella området kom det svenska bankväsendet att spela en stor
roll för exportens och för hela industriens utveckling, i varje fall om man
frånser den tidigaste fasen i det industriella genombrottet. Dittills hade

264

f

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:05:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/13/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free