Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Riket och dess ledare. Av E. Lönnroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Dessa bägge praktfulla svenska furstesigill äro Magnus Erikssons (till vänster) och hans
drottning Blanches av Namur. På det vänstra sitter konungen själv pd sin tron, med
riksäpplet i högra och spiran i vänstra handen; vid hans vänstra sida en sköld med
norska riksvapnet. De fyra sköldarna på hans gemåls sigill innehålla Folkungavapnet,
Norges, Namurs och Frankrikes vapen; hon var befryndad även med det franska
kungahuset. Efter B. E. Hildebrand |
och försågo dessa med förråd genom skatter och gärder, som gingo ut i
naturaprodukter. Slotten voro fasta stödjepunkter för ett militärt
herravälde; den, som innehade dem, räknades också som herre i landet. Om
konungen i Sverige förmådde underhålla dessa borgar och tillräckliga
garnisoner på dem för kronans medel, var han ej längre beroende av stormännens
militära stöd. Nu räckte ej kronans medel som underlag för en dylik
maktställning; naturaskatterna kunde underhålla och proviantera slotten men ej
besolda effektivt krigsfolk. Möjligheten för en självständig maktpolitik från
kronans sida var likväl gripbar; ambitionen att föra en sådan låg i tiden.
Den absoluta konungamakten hade omkring 1300 börjat framträda
flerstädes i Europa och utformat en allmänt spridd statslära. Från Magnus
Erikssons regering kan man konstatera en principiell motsättning och
maktrivalitet mellan konung och råd i Sverige.
År 1332 blev Magnus Eriksson myndig, och samma år utvidgades hans
välde över ännu ett viktigt landområde. I Danmark voro de holsteinska
grevarna Gerhard och Johan i färd med att bit för hit underlägga sig landet
tack vare sin militära och ekonomiska överlägsenhet över kung Kristoffer II.
Greve Johan hade 1329 förvärvat Skåne som pantbesittning. Hans styrelse
väckte missnöje, och 1332 gjorde landskapet uppror under ledning av ärke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:02:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svfolket/2/0029.html
