Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från hedendom till kristendom. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På dopfunten från Norum i Bohuslän, daterad till omkring
år 1100, framställes Gunnar i ormgropen. Runinskriften
lyder: ■‘Sven gjorde mig‘. — Statens historiska museum.
är den mest bekanta. I
den nuvarande
stavkyrkan därstädes ingå
nämligen rester av en äldre
stavkyrka med rikt
or-nerade plankor i en stil,
som företer något äldre
drag än Hemse.
På Gotland ha rester
av ännu en stavkyrka
anträffats, nämligen två
ornerade plankor från
Guldrupe. De ha ingått
i en portalomfattning av
samma slag som Hemsekyrkans. Utsmyckningen är gjord i samma stil,
och åldersskillnaden dem emellan måste därför vara ytterst obetydlig.
Guldrupeportalens utsmyckning är emellertid ej endast dekorativ. Den
innehåller tydligen även sagohistoriska motiv. På den bredare plankan se vi
nedtill huvudet på en drake, som utgör utsmyckningens centralfigur. Mot
huvudet riktas något, som otvivelaktigt är att tyda som en svärdsklinga.
Osökt erinras man om den tidigare omtalade Sigurdsristningen på
Ram-sundsberget i Södermanland med sin framställning, hämtad ur sagan om
Sigurd Fafnesbane. De tvenne rundlarna, vilka tolkats som smycken av
ädel metall, på sidan om Guldrupeplanknns drakhuvud symbolisera
sannolikt den skatt, över vilken odjuret vakade. Ovanför huvudet ses en fågel,
som antyder, att Sigurd, sedan han vid stekandet av Fafnes hjärta fått
dennes blod på tungan, förstod fåglalåt.
Vi ha sålunda här ännu ett exempel på, att moliv ur den hedniska
sagovärlden upptagits i den kristna konsten. Man vore kanske frestad att inlägga
en symbolisk betydelse i Guldrupeframställningen: draken är hedendomen,
som bekämpas och besegras. Emellertid bör man nog upptaga en sådan
tydning med största reservation. De konstnärer, som kyrkan tog i sin tjänst
vid sitt första framträdande, behärskade givetvis ej den kristna
motivkretsen tillräckligt, under det att de väl kände de gamla hedniska myterna och
sagorna. T. o. m. på en dopfunt, daterad till 1100-talet, från Norum i
Bohuslän, förekommer en framställning, hämtad liksom Sigurdssagan från
Eddasångerna. Den skildrar Sigurds vän och vapenbroder, Gunnar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
