Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I utlandet brukade
emellertid biskoparna väljas av
domkapitlen (de vid
domkyrkorna tjänstgörande
prästerna) , men dylika funnos ej i
alla stiftsstäder i Sverige ännu
vid mitten av 1200-talet, då
den påvlige legaten Vilhelm
av Sabina besökte vårt land,
där han bl. a. höll det viktiga
kyrkomötet i Skänninge. Han
inberättade det nyssnämnda
förhållandet för påven, som
nu föreskrev, att domkapitel
med åtminstone fem
medlemmar skulle finnas i varje stift.
De stift, som saknade
domkapitel, Växjö, Västerås och
Strängnäs, erhöllo nu sådana.
Härigenom hade påven
lyckats utrota »den vanan, som
väl kunde kallas ett oskick»,
att konung och folk fingo
tillsätta kyrkans förnämsta
maktägare i landet. Däremot
lyckades kyrkan icke fråntaga församlingarna deras rätt att tillsätta
sockenpräster; prostarna utnämndes givetvis av biskopen. Även om konungen
trots allt kunde inverka på kyrkans viktigare val, hade denna dock blivit
en stat i staten av i vårt land förut okänt slag. Den urgamla
bestämmanderätt, som tillkom konung och folk gemensamt vid viktigare val,
hade i detta avseende nu upphört att gälla.
Ärkebiskop Folkes sigill, ett vackert prov på
medeltida sigillkonst, visar ärkebiskopen på sin stol, iförd
biskopskdpa och pallium, med kräkla i handen och
mitra på huvudet. Folke var den förste svenske
ärkebiskop, som (127i) erhöll sitt pallium direkt från
påven, alltså med förbigående av Lundabiskopen.
PRÄSTERNA.
Då kyrkan sålunda genomfört sin organisation, uppstod som en följd
härav ett särskilt prästestånd. Näst biskoparna voro givetvis domkapitlens
medlemmar de förnämsta. De kallades kaniker. Högst i rang stod dom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
