Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för konst och konsthantverk. Av Rune Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orsaken till det livliga
byggandet av stenkyrkor var icke enbart
av kristlig och ideell natur. Det
fanns också en praktisk grund.
Sedan vikingatågen upphört, hände
det, att de ännu hedniska
stammarna vid Östersjöns sydöstra strand
företogo vikingatåg till svenska
kuster och härjade och brände. Mest
bekant torde esternas härjning av
Sigtuna på 1180-talet vara.
Kyrkorna blevo försvarsverk, och under
1100-talet uppstodo i kusttrakterna
en rad kyrkor, där försvarstanken
var det primära. Så är fallet med
rundkyrkorna i Stockholmstrakten
(Munsö, Solna, Bromma) samt
söderut i kusttrakterna (Vårdsberg,
Hagby o. s. v.). På Bornholm
finnas de flesta av denna typ bevarade.
Bottenvåningen var avsedd till
kyrka och den övre våningen till
försvar med skottgluggar och dylikt.
Den runda formen har troligen uppstått genom inflytande från västslaviskt
område. På Öland och i kusttrakten omkring Kalmar ha försvarskyrkorna
mestadels en rektangulär form. På Gotland och på några andra håll löste
man försvarsfrågan på ett annat sätt. Man byggde där kastaler, d. v. s.
särskilda torn av rund eller fyrkantig form intill kyrkorna.
 |
| Rundkyrkan på Munsö i Mälaren är uppförd under äldre medeltiden; tornhuven och tillbyggnaderna äro av senare datum. I rundkyrkorna var nedre våningen gudstjänstrum, medan den övre var inrättad till försvar. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
