Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Érburn quiö tff’gftøafiotttø cfi fpe
et pfona Cne caiu aut agete aii^ö
aut pati- aut neutrum Ggnificanai
(Sletbo quotacciDut.leptem.que.
utööus stugatö gcn9tifie rus figwa t gs et p>
lotta. CJuaiitas uerbo? ht quo f. in moöis et
Itt fottnis: moDt qui funt.utDicatw9 at lego:
imgatiuus ar legeoptatiu9Dt ofina legerem«
cöiuncttu9 ot tum legam-infinitta9 Dt legere,
tmglonalia nt legtfur-jFotttte uetborutn quof
funf^tuorqutgfectaotltgc-ntfDitafutauf
letfurio-frequentatiua ot lectito. incljoatiua
ötferuefco calefco. (Toniugattottee oetbotn
quot lunt* tres* queprima in a. fccunba in e.
tercia in t* prima que eff- qutuitnDtcattuo
moöo tpe prefenfinumero Cngulari fetunsa
perfona nerbo acfiuo et neutrali a peoöucta$
babet afi nonitfunam Iräm 8 pafliuo cömuni
et beponenti ante nouiCTunam Cllabam ris.
ut amo amas- araor amaris.lEt futuru^tga
emlbemmoöi in bo et in bor Cllabam mittit.
dt amo amabo amor amabor. øecunba que
etf*queinmbicatiuomobo tempore prefenti
Medeltidens mest berömda skolbok var den s. k.
dona-ten, en latinsk grammatik i frågor och svar, så benämnd
efter den romerske grammatikern Ælius Donatus på
300-talet. Den llär återgivna sidan handlar om verbet.
Det frågas: »Vad är verbet», och svaret lyder: »Det är den
satsdel, som, bestämd till tid och person utan casus, gör
eller lider något*. Som synes, stamma våra grammatiska
termer »verb», »aktivum» och »passivum» o. s. v. från
den över medeltiden frän antiken traderade litteraturen.
— Facsimil av sida ur »Donatus cum paerorum
regu-lis», tryckt av Paul Grijs i Uppsala 1515.
den heliga skrift, ännu
mindre förklara den». Men i stort sett torde domskolorna ha varit bättre
än sitt rykte — liksom våra dagars skola. Om intet annat användes det
gamla talesättet »den gamla goda tiden» så ofta som om skolan.
Det är icke många levande detaljer vi känna om det svenska skollivet
under medeltiden. Vi äro hänvisade till att göra jämförelser med utlandets
betraktas som ett
högre trivialskolor;
gel krävde varje
tvenne år att genomgå.
På den egentliga
trivialskolan följde en tvåårig
kurs i den s. k.
koravdelningen, som närmast kan
betraktas som ett slags
prästseminarium. Om man
antager, att gossen vann
inträde vid 7 å 8 års
ålder, var han alltså färdig
med sina studier vid 17 å
18 år. Härmed voro för
de flesta studierna
avslutade. Men i många fall
fortsatte man, som vi
längre fram skola se, vid
något utländskt
universitet. Klagomål över att
domskolorna gåvo
otillräcklig utbildning
före-kommo ofta; särskilt
klagade Gustav Vasa över
»att rikets prästerskap
vore i skolorna så illa
uppfostrat, att ganska få
kunde predika Guds ord
för folket, och några
kunde icke ens rätt läsa
Sv. folket genom tiderna II. — 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
