Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom ideliga tilldiktningar har sången blivit en hymn till livsglädjen, efter
att ha varit en betraktelse av förgängelsen, som hotar allt. Ännu i det skick
sången sjunges, framträder emellertid den effektfulla kontrasten mellan
stundens glädje och vissheten om den oundvikliga döden. De äldsta
stroferna lyda:
»Släkten, I, som före oss här på jorden gingen,
så i höga salars loft
som i armods låga stoft!
Kvar är ingen, ingen.
Kort är mänskolivets dag, snart dess afton skymmer.
Döden kommer tågande,
ej på förhand frågande;
ingen undan rymmer.»
FOLKBILDNING.
Den bildning, som förvärvades på hittills redogjort sätt, var avsedd för
kyrkans män eller borgerskapets barn i städerna. För allmogens barn på
landet och i städerna inskränkte sig undervisningen till ett minimimått av
kristendomskunskap. Sockenprästen skulle på modersmålet föreläsa Fader
vår, trosbekännelsen samt änglahälsningen, och det ålåg var och en, som
ville bli fadder, att utantill kunna dessa. Dessutom inhämtade allmogen
av de på modersmålet hållna predikningarna en viss bibelkännedom och
levnadsvisdom. För övrigt var allmogen hänvisad till den bildning, livets
skola gav — en ofta ingalunda föraktlig lärdom. Ansatser gjordes
visserligen att utvidga undervisningen till att omfatta förmåga att läsa och skriva
modersmålet — så l. ex. genom Kristian II:s aldrig genomförda skolreform,
vilken är typisk för denne på många områden framträdande föregångsman,
men för detta var tiden ännu ej mogen. Läskunnigheten förblev hela
medeltiden igenom de högre klassernas privilegium och genom stadsskolorna
i någon mån även borgerskapets. För övrigt var det nog icke så alldeles
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Sammankomst av doktorer vid universitet i Paris.
Bland bisittarna kan mycket väl befinna sig en svensk doktor eller magister — under
1200- och 1300-talen gingo de svenska studieresorna företrädesvis till Paris. Längst fram
ocli nedtill kursorer med spiror, som representera den akademiska myndigheten. —
Miniatyr ur en handskrift av »Cliants royaux». Kibliothéque Nationale, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
