Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslagar och rikslagstiftning. Av H. Munktell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordabalk, Köpmålabalk, Byalagsbalk och Rättegångsbalk. Samma
indelning återfinnes i Västmannalagen och Hälsingelagen. Södermannalagen
överensstämmer i stort sett med de nämnda, medan däremot indelningen
av den ålderdomliga Dalalagen är starkt avvikande. Vad Götalagarna
beträffar, har Östgötalagen i stort sett samma indelning som Svealagarna;
emellertid är här stoffet delat på tio balkar. Liksom i Dalalagen bära vissa
av dessa icke namnet balk. Än mera avvikande är Västgötalagen: den är
uppdelad på ett större antal avdelningar, varav icke ens hälften bära
balk-namnet. Varken i Gotlandslagen, i Visby Stadslag eller i Bjärköarätten
finnes heller balkindelning, men denna möter däremot i den allmänna
Stadslagen liksom i de båda Landslagarna.
KRISTEN RÄTT.
Det förut antydda förhållandet, att olika karakteristiska drag framträda
med olika styrka i de skilda lagarna, gäller bl. a. i hög grad den livligt
diskuterade frågan, i vilken mån våra landskapslagar återgiva ursprunglig
germansk rätt och i vilken mån denna rätt fått vika för nyare synpunkter,
särskilt för romerskt-kanoniska principer. Att det kyrkliga inflytandet varit
utomordentligt starkt, framträder utan vidare. Särskilt är givetvis detta
förhållandet i fråga om landskapslagarnas Kyrkobalkar; man behöver
endast erinra om Äldre Västgötalagens bekanta inledande ord, att »Kristus
är först i vår lag». »Lag» får här tagas i betydelsen av rättssamhälle. Utåt
framträda ju även Kyrkobalkarna som en integrerande del av den folkliga
rätten, men i realiteten är skillnaden mycket stor mellan dessa och de
övriga balkarna. Det har sagts, »att Kyrkobalken i stort sett återgiver den
kanoniska rätten, sådan denna i Sverige vid landskapslagarnas tillkomst
uppfattades och ansågs för i Sverige gällande» (Sjögren). Även om detta
yttrande innebär en viss överdrift och även om Kyrkobalkarnas stadganden
i mångt och mycket äro starkt influerade av inhemska rättsprinciper, så
framstå dock Kyrkobalkarna och de däri innefattade grundsatserna i flera
avseenden i inre motsats till lagarnas övriga innehåll. Detta förhållande
voro även medeltidens människor starkt medvetna om, och Kyrkobalkarna
ställas också i tydlig motsats till »landslag», d. v. s. den allmänna folkliga
rätten.
Att konstatera det s. a. s. direkta och påtagliga inflytandet erbjuder,
särskilt vad Kyrkobalkarnas stadganden angår, ofta ej heller så stora svå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
