Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket under medeltiden. Av Manne Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både sexradigt och tvåradigt korn. Sistnämnda sort kallades i Norge under
medeltiden »valbygg» (korn från Vallonien) och har således tydligen
kommit till Norden från Frankrike. Av sexradigt korn odlades sorter både med
och utan borst. Omfattningen av medeltidens kornodling framgår också av
förhållandena på 1500-talet, då i Mellansverige uppemot 65—70 °/o av den
odlade säden utgjordes av korn. Kornet användes ej blott till bröd och
gröt utan också till malt för brygd av det högt skattade ölet. Vete odlades
under medeltiden i ringa omfattning. Norrut var odlingen omöjliggjord av
klimatförhållandena, och i mellersta Sverige odlades det säkert då ej mera
än på 1500-talet, då vete i Västmanland beräknas ha utgjort blott 0,6 °/o av
hela spannmålsskörden. Hur oviss skörden kunde bliva av detta sädesslag,
talar det folkliga namnet »ångersäd» ännu om. Havren, under medeltiden
även kallad »hästalcorn», användes både till foder åt hästarna och särskilt
i västra Sverige till bröd och gröt. Eddadikten »Harbardsljod» berättar om
bondeguden Tor, som i sin matsäck hade havrebröd och sill. Vad en gud
ansågs kunna äta under vikingatiden, åts säkert också av människor vid
den tiden. Även till malt användes havren. Rågen var känd i Norden
åtminstone på 1000-talet, men mera allmänt har den odlats först sedan
1200-talet, under hela medeltiden likväl i rätt obetydlig omfattning. Den odlades
ofta på svedjeland, vars areal först under nyare tid på vissa håll genom finsk
påverkan nådde större omfattning. Redan på 1300-talet importerades för
övrigt råg till östra Sverige från Finland. Först vid mitten av 1600-talet
hörjade rågen i Mellansverige få samma betydelse för odlingen som kornet.
Vidare odlades under medeltiden ärter och bondbönor, rovor och kål.
Lin och hampa odlades även för gårdarnas eget behov av spånads- och
repslagerimaterial.
Liksom de odlade sädesslagen under medeltiden voro desamma som
1700-och 1800-talens, voro också jordbrukets metoder och redskap i stort
desamma. Här och var användes väl, liksom ända fram mot nutiden,
uteslutande hacka och spade, om åkerlapparna voro särskilt små. För övrigt
begagnades plogen — i sydligaste Sverige hjulplogen, som enligt vad
danska fynd tyckas visa har varit känd i Norden sedan tidig järnålder — och
framför allt »årdret» eller »kroken» i mycket primitiva former, nästan
identiska med dem, som avbildningar på bronsåldershällristningar i Bohuslän
visa (se bd 1, s. 130). Årdret användes också för nedplöjning av gödseln
på trädan och för nedmyllning av säden efter sådden. För detta ändamål
begagnade man dock redan under medeltiden även harvar, dels med or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
