Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städer och köpenskap i medeltidens Sverige. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa bägge miniatyrer äro hämtade ur den Kungliga biblioteket tillhöriga
handskriften frän 1430-talet till Magnus Erikssons landslag. Till vänster se vi en köpman vid
rodret pä sin båt låta sitt folk ro sig, kanske ut titt en kogg på redden, som nyss antänt
frän Lubeck eller London. — Till höger kommer en stuvare med en tygpacke på ryggen
och köpmannen i båten, ett mastat fartyg med mastkorg och råsegel, kontrollerar själv,
att allt går ordentligt till.
torde emellertid ha omöjliggjort varje handel med tyngre och billigare
varor som spannmål, smör, fettvaror och trä. Handelsmännen ägnade också
mest sin uppmärksamhet åt mindre tunga men mera dyrbara varor, särskilt
lyxföremål. Från Västerlandet importerade man t. ex. kläde, kostbara
vapen, glas, smycken, från Orienten: sidentyger, silverföremål och ädla
metaller. Från bägge dessa håll torde man även ha förskaffat sig slavar. Om
exporten veta vi föga, antagligen bestod den främst av pälsvaror och skinn
till Västeuropa samt av vapen och andra metallföremål till Östeuropa. Vid
medeltidens början synes den svenska fjärrhandeln i avsevärd omfattning
ha förmedlats av Gotlands driftiga bondeköpmän, vilkas skepp seglade vida
kring Östersjöns kuster. De hade t. o. m. sitt eget handelsfaktori i den
ryska staden Novgorod, och även till Norges och Englands hamnar
utsträckte de stundom sina färder. Givetvis funnos många dylika »farmän»
även i Sveriges övriga provinser. 1 Äldre Västgötalagens ärvdabalk talas
om den eventualiteten, att den ene brodern stannar kvar på fädernegården,
medan den andre beger sig ut på köpfärder. Botvid, Södermanlands
apostel, uppges ha varit en bondeson från Södertörn, som blev omvänd till
kristendomen på en handelsresa, som han företog till England.
Sveriges utrikeshandel gick i huvudsak över Östersjöns farvatten.
Direkt förbindelse med Västerhavet hade endast den västgötska hamnstaden
Lödöse vid Göta älv, som emellertid hade ett ganska begränsat uppland för
sin handel. Varuutbytet över de svensk-danska och svensk-norska land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>