Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige under riksbyggmästaren och hans söner. Av Ingvar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
opportunist; lian är slug, väljer inte alltid sina medel så noga, då det
gäller att vinna det stora mål han satt sig före, och behärskar mer än de flesta
demagogiens alla finesser; han har en oemotståndlig charm, när han vill
utveckla den. Dessa sidor av hans väsen kompletteras av hans oerhörda
kraft, hans enorma praktiska begåvning och hans outtröttlighet, som
emellertid inte hindrar, att också han kunde falla offer för missmod och
förtvivlan. Så ter han sig i sin gärning, och dess vittnesbörd är mera att lita
på än den bild, han velat ge av sig själv inför eftervärlden. Hans natur
var rik; den hade också många dolda djup.
Gustav Vasa är den representant för svenskarna under 1500-talet, som
vi bäst känna, både genom hans verksamhet och genom hans litterära
kvar-låtenskap, hans brev. Han förkroppsligar också många av de drag, som
utmärka hans folk, och hans eget väsen och hans regerings långa dialog
med undersåtarna ge tillsammans en levande föreställning om det svenska
folket under en viktig brytningstid.
DEN NYE KONUNGEN OCH HANS MEDARBETARE.
Mycket av det nya och karakteristiska i Sveriges politik under de tio
åren närmast efter Gustav Vasas död hänger samman med den nye
regentens egenart. Liksom fadern var Erik XIV en starkt särpräglad
personlighet, och han hade många drag gemensamma med Gustav Vasa. Han
var häftig och misstänksam liksom denne, han kunde också vid behov
utveckla mycken charm, ehuru han saknade faderns oemotståndliga
folklighet och som medryckande demagog inte kunde jämföras med denne.
Han var vidare en god organisatör och en trägen och outtröttlig arbetare,
vilket man kanske inte alltid tänker sig. Ty den traditionella bilden av
Erik XIV lägger ensidigt vikten vid vissa sidor av hans väsen: hans
praktlystnad och slösaktighet, hans ärelystnad och utmanande uppträdande.
Hans böjelse för prakt och glans skall ingalunda förnekas, men den
vinner till en del sin förklaring däri, att han lade en särskild vikt vid
kungadömets representativa sidor och ville med lysande fester och upptåg
inskärpa sitt ämbetes höghet. Det som kallats hans ärelystna utrikespolitik
sammanhänger med hans nya syn på rikets brännande problem, hans
blick för de oundvikliga konfliktämnen, som karakteriserade rikets läge;
han ville gå andra vägar än fadern, då det gällde att komma till rätta
härmed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
